Nyheter

Nu ska trossamfundens Israelbild undersökas

Kyrkornas syn på Israel – och hur den har förändrats under de senaste fem decennierna – behöver analyseras. Det anser Johan Sundeen och Annika Borg som har påbörjat ett forskningsprojekt.

1 av 4

Våren 2019 utkom forskningsvolymen ”Innan murarna föll: Svenska kyrkan under kalla kriget”. Idéhistorikern Johan Sundeen skrev ett kapitel, men menar samtidigt att boken är ett bra exempel på att Mellanöstern inte har prioriterats inom forskningsområdet kyrkorna och kalla kriget.

– Det finns en stor kunskapslucka, det är ingen som har penetrerat de historiska källorna på det sätt som jag gjorde på andra områden om den kristna vänstern. Det här är dessutom en fråga som fortfarande lever, säger han.

Teologie doktor och prästen Annika Borg och Johan Sundeen lärde känna varandra under Johans arbete med forskningsvolymen 68-kyrkan och har samarbetat genom Claphaminstitutet, där de båda sitter med i Vetenskapliga rådet.

Största samhällsaktörerna

Annika Borg säger till Dagen att Israel- och Palestinafrågan har genomsyrat Svenska kyrkan, men även andra kyrkors aktiviteter och nätverk.

– Jag har sett att det finns ett grundläggande behov av en vetenskaplig, systematisk, genomgång.

– Det finns en del som har tittat på svensk utrikespolitik och Israel­frågan, eller medier och Israel­frågan. Men en av de största samhällsaktörerna, de som interagerar med det politiska i den här frågan, är kyrkorna.

Läs mer Judiska bosättare känner sig svikna av evangelikaler

Varför har ingen forskat på detta tidigare?

– Dels är det idéhistoriska materialet komplext, det har Johan stenkoll på. Dels är kyrkorna och kyrkornas värld väldigt komplext, de aspekterna har jag kunskap om och erfarenhet av, svarar Annika Borg.

Johan Sundeen tillägger att den internationella forskningen om vänstern i allmänhet, antisemitism och Israel är relativt omfattande.

– Men som brukligt, är den kristna vänstern, den kyrkliga vänstern, inte särskilt synlig i den. Sedan finns det en stor forskning, som Annika behärskar väl, som handlar om ersättningsteologi med kristen antisemitism.

Vad är målet med forskningen?

– Ibland stöter man på begreppet ”religionsblindhet”, en slags föreställning om att i ett långtgående sekulariserat samhälle, som vårt, är kyrkor förvisade till periferin. Men vi har tesen, och det hoppas vi kunna visa med våra studier, att kyrkor är centrala aktörer i samhällsdebatten, svarar Johan Sundeen.

Ville vända positiv bild

Annika Borg nämner en nyutkommen bok, ”God’s Spies”, av forskaren och säkerhetsanalytikern Elisabeth Braw. Boken handlar om Stasis infiltration av de europeiska kyrkorna, bland annat Kyrkornas världsråd.

– Ganska snart efter att rådet hade bildats började Warszawa­pakten och Stasi infiltrera. En central operation handlade om att man hade sett att det fanns en positiv bild av Israel bland kristna. Den ville man vända till en negativ, säger hon.

Annika Borg har återkommande, bland annat i Dagen, debatterat om att Svenska kyrkan har en ensidig inställning till Israel. Men varken hon eller Johan Sundeen menar att objektiviteten i deras granskning ska ifrågasättas på grund av detta.

– Våra resultat måste självklart utvärderas utifrån samma vetenskapliga kriterier och kvalitetskrav som all annan forskning. Det är vi, precis som andra forskare, de första att välkomna, säger Annika Borg.

Läs mer Annika Borg illa berörd av bristen på “flockhumanitet”

Fler artiklar för dig