Varför ska de konfessionella friskolorna pekas ut och särbehandlas? Det undrar den kristna tankesmedjan Svenska evangeliska alliansen (SEA) som vänder på steken och föreslår att alla skolor redogör för vilken grund de står på.
"Inga skolor är värdeneutrala eller saknar en dominerande livsåskådning, vare sig det är uttalat eller outtalat", skriver SEA i sitt remissvar till regeringens utredning om konfessionella friskolor.
– Skolan förmedlar inte bara kunskap utan också värderingar. Om du tittar på läroplanen står det att man ska förmedla vissa former av värden, som alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Det här är knappast värden som går att testas i laboratorier, utan de kräver en bekännelse, det är en övertygelse alla skolor ska förmedla, säger Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare på SEA.
Därför menar han att alla skolor borde bekänna färg, inte bara de konfessionella skolorna.
– När man som skola säger sig stå på en tydlig värdegrund, varför då inte säga att man utgår från en sekulär grund. Var ärlig.
– Egentligen både och. Vi vill få fram att alla skolor har en norm som dominerar.
Jacob Rudenstrand pekar på svensk forskning som visat att skolan inte alltid är så neutral som många vill påskina, exempelvis i religionsundervisningen där ateism ofta blivit någon slags norm som läraren utgår ifrån.
I debatten pekas de konfessionella friskolorna ut som något udda, något som frångår normen och även något som ska förbjudas.
– De här skolorna särbehandlas där man till och med vill ha ett demokrativillkor för konfessionella friskolor, men inte för de andra, säger Jacob Rudenstrand.
Därför föreslår nu SEA att alla skolor borde redogöra för vilken filosofisk eller ideologisk livsåskådning de bottnar i, samt att man inte kan utgå från att en viss typ av skola är neutral.
