Mitt under coronakrisen i Europa kom beskedet att Ungerns regering utökat sina maktbefogenheter. En ny lag ger Viktor Orbáns högerregering möjligheter att bortse från befintlig lagstiftning. Ungerska medborgare kan också straffas med fängelse om de sprider desinformation eller bryter mot karantänsregler. Den nya lagen har inget slutdatum satt för de extraordinära befogenheterna, något som kritiserats hårt av både inhemsk opposition och inom EU. För första gången har nu ett land inom unionen klassats som inte fullt demokratiskt av en V-Dem-institutet vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga institution.
"Svagt ledarskap"
Kritiken från Sverige och från EU borde ha varit hårdare om Ungern, menar EU-parlamentarikern Tomas Tobé, som i veckan deltog i ett seminarium i Stockholm arrangerat av Europaparlamentet om hoten mot rättsstaten och mot demokratin i Europa i spåren av coronakrisen.
- Det är ett svagt politiskt ledarskap i den här frågan, både från rådet och från regeringar, säger han.
- Jag tycker också att det har varit svagt från kommissionen, som borde ha agerat mycket tidigare när det gäller det här. Det är därför vi i Europaparlamentet känner att vi måste höja tonen, säger han om en resolution som parlamentet röstade igenom i fredags.
Viktor Orbáns parti Fidesz finns med i samma partigrupp i Europaparlamentet som Moderaterna, EPP-gruppen. Fidesz är dock just nu ”suspenderade” i gruppen, vilket innebär att de inte har någon rösträtt. Tomas Tobe´ pekar på att demokratin riskerar att urholkas även i andra länder i Europa, till exempel Rumänien och Malta, och att dessa frågor nu måste tas på allvar i EU-samarbetet.
Läs mer Ungern inför undantagslagar – utan slutdatum
Civilsamhället attackeras
Även parlamentarikern Evin Incir (S) kritiserar Ungerns nya lagar.
- Vi vet av erfarenhet att Viktor Orbán inte tvekar att ge sig på civilsamhället och oppositionen, säger hon.
- Det första han gjorde när lagen gått igenom var att ge sig på transpersoner. Det gjorde han redan dagen efter.
Även Polens agerande under senare tid har varit uppe till diskussion inom EU. Här handlar det framför allt om att domstolarnas självständighet har inskränkts. Svenske EU-ministern Hans Dahlgren (S) säger att Sverige har varit engagerade i frågor som rör Polen och Ungern, och att Sverige också för dialog med civilsamhällets representanter i de båda länderna.
- Vi har uttalat oss tydligt om Ungern och Polen och ställt relevanta frågor. Men jag tycker att man ska tala med de länder man har synpunkter på och inte bara om dem, säger han.
Många som kritiserar det som nu sker i Ungern och Polen menar att länderna borde bestraffas av EU, antingen genom att länderna mister rösträtten i rådet, att de mister ekonomiska bidrag, eller till och med utesluts. Alla åtgärderna är dock svåra att genomföra i unionen, eftersom det i flera fall krävs enighet. För att ett land ska mista rösträtten måste 26 länder rösta ja till detta.
Läs mer Påven jämför syndare med fladdermöss
Ser hellre sanktioner
Hans Dahlgren betonar att en så drastisk åtgärd som att till exempel utesluta länder inte skulle gagna oppositionen i dessa länder – tvärtom. Han talar hellre om ekonomiska sanktioner och påtryckningar.
- Det är den vägen vi ska gå.
Hans Dahlgren fick under seminariet också en fråga om den svenska regeringens agerande under coronakrisen, när det gäller maktutövning. Även här har ju regeringen för avsikt att införa en nödlagstiftning, som innebär att landet kan styras med dekret som först i efterhand kan godkännas av riksdagen. Är detta något som kan anföras mot Sverige när Sverige för samtal med till exempel Ungern? Frågade Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets representation i Sverige.
- Det kan de absolut komma att göra. Det är alldeles sant att detta är någonting som har instiftats för att mycket snabbt kunna använda de medel som riksdagen anvisar. Men det är också möjligt för riksdagen att snabbt därefter ta ställning till om detta var en proportionell åtgärd eller inte, kommenterade Hans Dahlgren.
