Uppdaterad 18/10 16.30
Den 18:e oktober öppnar Gröna Lund i Stockholm sitt nöjesfält för den som vill fira halloween. Då finns ett nytt skräckhus på plats på stora scenen där musikartister brukar uppträda. Huset kallas "Sekten" och är en ny satsning. Enligt Gröna Lunds webbsajt utlovas "Sekten" bli "det mest skrämmande som tivolit någonsin bjudit på".
I förhandsinformationen talas om ett "övergivet hus i ödemarken", att "invigas i sekten", "brutala riter", "kroppar som brännmärks", "mörka makter" och en "mystisk demon".
"Hur många offer kommer det krävas? Vad kommer att hända med de som närvarar om demonen släpps fri...?" heter det bland annat på Gröna Lunds webbsajt.
Varför använder ni så starka uttryck?
– Vi har plockat element som finns i en skräckgenre inom böcker, teater och film. Det betyder inte att vi uppmuntrar till att ta detta på allvar utan det är fiction, en del i ett underhållningskoncept, säger Annika Troselius, informationschef på Gröna Lund.
Halloween är framför allt barnens högtid. Är det nödvändigt att inbjuda till "brutala riter" och "mörka makter"?
– Vi är väldigt tydliga med att alltihop är på låtsas och det hoppas vi att våra besökare förstår. Vad som upplevs som läskigt är individuellt. Någon är oberörd medan en annan tycker det är jätteläskigt.
– Dessutom har vi delat upp nöjesfältet i två områden. Dels ett område för de yngre barnen med pumpor, höstmarknad och godisland. Dels ett område för större barn där vi har temat skräck.
För att gå in i skräckhuset har ni en åldersgräns på 13 år och 11 år för den som kommer tillsammans med en vuxen. Är det tillräckligt?
– Det är en rekommendation. Men det är upp till den vuxne att bedöma om barnet klarar av en viss attraktion eller inte. Vi överlåter det beslutet till våra besökare, säger Annika Troselius till Dagen.
Är det ni själva som kommit på idén till "Sekten"?
– Vi samarbetar med flera företag som hjälper oss att ta fram olika koncept. Och skräckhuset är ett resultat av det. Vi besöker andra nöjesparker för att inspireras och det finns många liknande koncept som det här.
Har ni fått kritik?
– En kvinna ringde och ifrågasatte varför vi måste skrämma barn. Hon tycker att vi borde fokusera på det ljusa, inte på det mörka och destruktiva, berättar Annika Troselius.
– Under övriga delen av året fokuserar vi på karuseller, sockervadd och radiobilar. Men just halloween är den högtid då vi lyfter fram skräcktemat.
Teolog: Ser farhågor
Men är det enbart en oskyldig lek med det okända? Eller finns det invändningar? Mikael Tellbe, teolog och lärare på Akademi för ledarskap och teologi i Örebro, är inte villig att totalt avfärda evenemanget som något som till varje pris bör undvikas. Men han ser farhågor.
– Det är ett ganska typiskt sätt att spinna på det intresse som finns i vår tid för det okända och för det som är svårt att sätta ord på. Min fråga är: Varför gör man detta? säger Mikael Tellbe, som funderar kring själva fenomenet halloween och vad som ligger bakom dylika fenomen.
Som kristen tror jag att det finns både gott och ont i den andliga världen.
Vad tycker du om att använda och spinna på uttryck som "brutala riter, mörka makter och bestialiska ceremonier"?
– Jag ställer mig frågande till det språkbruket, det är aningslöst och vittnar om okunskap. Jag inser att man inte uppmuntrar besökarna att ta det på allvar men som kristen tror jag att det finns både gott och ont i den andliga världen.
"Söker livsmening i satanism"
– Det går heller inte att bortse från att det finns människor som sitter fast i ockulta företeelser och som mår mycket dåligt av detta. Många människor i vårt land intresserar sig för det andliga och det finns de som söker livsmening i satanism och djävulsdyrkan.
I Bibeln varnas för till exempel avguderi, att ägna sig åt besvärjelser, rådfråga de dödas andar och söka vägledning hos de avlidna.
– Det stämmer, men att jämföra Bibelns tid med vår egen är inte helt enkelt. På Bibelns tid var inte frågan om man trodde på gudar och andliga verkligheter utan på vem eller vilka. Så utgångspunkterna är väldigt olika men generellt tror jag det är bra att vara försiktig att öppna upp sig för riter och mysterier med onda förtecken.
Från kristen till kommersiell högtid
Traditionen med halloween, då barnen klär ut sig till spöken, häxor och andra otäcka figurer i skräckinjagande masker och går runt i omgivningarna där de frågar vuxna om de vill ha "bus eller godis", är relativt ny i Sverige.
– Halloween kommer från Nordamerikas jordbrukskultur där man odlar pumpor och den har funnits i Sverige i ett 20-tal år. I vår tradition känns den ganska främmande, och den sammanfaller ofta med allhelgonahelgen som är en särskild högtid i vårt land.
Alla Helgons dag var under lång tid en kristen helg då svenskarna helgade och hedrade de som gått bort. En helg för begrundan och stillhet. Efter hand har den förändrats till en helg full av aktiviteter, vilket känns lite märkligt, tycker Mikael Tellbe.
– Jag ser en utveckling där de stora kristna högtiderna urvattnas och får ett mer sekulärt innehåll. De blir avkristnade och tappar en stor del av sin ursprungliga mening. Så att Gröna Lund gör detta under halloween ser jag som ett tydligt exempel på den sekulariseringsprocess som pågår.
Om sekulariseringen är den ena förklaringen till fenomen som det nya skräckhuset på Gröna Lund, så ser Mikael Tellbe kommersialiseringen som den andra.
– Kommersiella krafter driver på utvecklingen och bidrar nya inslag av våra stora högtider. Det är inget nytt utan det har pågått under många år, och när det gäller halloween är det tydligt att det är kommersiella krafter som verkar för konsumtion på olika sätt.
Läs även Det finns ingen feel good-ockultism – vi behöver vakna
