Var det en olycka? Eller sköts Dag Hammarskjölds plan ned avsiktligt? Omständigheterna runt kraschen där FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld dog gäckar än i dag utredare och expertis. Förra veckan kom ännu en FN-rapport. Där presenteras bilder som tros föreställa metallbitar med hål i. Metallbitarna kan vara från flygplansvraket, och hålen kan vara kulhål, skriver FN-utredaren Mohamed Chande Othman.
Bilderna har han fått genom den svenske diplomaten Mathias Mossberg, som i sin tur tagit emot bilderna från släktingar till en nordrhodesisk polis. Bilderna kan vara viktiga, tror Hans Kristian Simensen, som varit engagerad i fallet Hammarskjöld i många år.
Simensen ingick i Hammarskjöldkommittén 2012-2014 och bidrog med material till Hammarskjöldkommissionen. I dag arbetar han med stöd av Right Livelihood Foundation och han är också knuten till Svenska kyrkans Kultursamverkan.
– De här bilderna har kommit från privatpersoner, som efter en persons bortgång har gett dem vidare. Det är just de privata arkiven som man länge försökt få tag i, säger Simensen.
Först till olycksplatsen
Han berättar att den polisman, Cary, som nu bidragit med nya bilder som kan vara från kraschen var en av de första som kom till olycksplatsen.
FN-utredaren Othman har i en tidigare rapport, från 2017, sagt att det är sannolikt att flygplanet sköts ned. För att man till sist ska få klarhet i vad som hände krävs, menar Othman, att fler länder samarbetar och offentliggör material kring händelsen. Något som fortfarande vissa av medlemsländerna vägrar, bland annat Sydafrika, Ryssland och USA.
Men hemlighetsmakeriet gäller även ett land som Storbritannien, säger Hans Kristian Simensen. Delar av arrangemangen runt det möte Hammarskjöld var på väg till är än i dag hemligt material i de brittiska arkiven.
Varför vägrar då FN:s medlemsländer öppna sina arkiv och samarbeta runt utredningen?
– Många länder förde ett hemligt krig mot FN i Kongo 1961, med hjälp av sina säkerhetstjänster och halvmilitära organisationer, säger Hans Kristian Simensen.
– Först efter 2017 har det visats intresse för att granska dessa länders säkerhetsarkiv.
Han säger att han tror att "relevant information" fortfarande finns i Belgien, Frankrike, Sydafrika, Ryssland, Storbritannien och USA.
– Redan 2014 erkände USA att de hade topphemlig information när det gäller denna fråga, betonar han.
SVT visar dokumentär
När Hammarskjölds plan störtade pågick intensiva försök av FN att mäkla fred i Kongo, och Hammarskjöld var på väg just till ett av dessa medlingsmöten. Hans Kristian Simensen säger att även om den kontext som fanns när planet störtade 1961 har ändrats, så finns en del av samma strukturer kvar.
– Kalla kriget är över, men strukturerna som upprättades under kolonisationen kan ändå fortsätta gälla.
I dagarna visas på SVT en dokumentär i tre delar runt fallet Hammarskjöld ("Fallet Hammarskjöld") och tidigare i år utkom boken "Vägen valde dig" med K G Hammars meditationer över Dag Hammarskjölds Vägmärken, en bok som Hans Kristian Simensen varit redaktör för. Boken finns också på engelska. Den lanserades både på svenska i Sverige och på engelska i USA och kommer att finnas i FN:s bokhandel.
Tror du att mysteriet runt vad som hände Hammarskjöld någon gång kommer att bli löst?
– Jag tror att det kommer att tillkomma fler pusselbitar till det här pusslet, men om bilden blir komplett är en annan sak, säger Simensen.
– Men det går att få fram mer. Sverige och Sveriges roll är väldigt intressant: Sverige hade ekonomiska intressen här, säger Hans Kristian Simensen.
– Dessa svenska intressen måste klarläggas mer så att helhetsbilden kommer fram.
"En del av FN dog"
Simensens far, Arne Simensen, var i FN-tjänst när Hammarskjölds plan störtade i Ndola. Intresset för vad som hände generalsekreteraren väcktes tidigt hos Hans Kristian Simensen, och i dag arbetar han med att förverkliga idén om ett fredsförhandlingsarkiv till Dag Hammarskjölds minne i det relativt nyöppnade biblioteket i Alexandria.
– Det här är mitt kall i livet. Vi måste komma till botten med det här fallet. En del av FN dog med denna kris - om vi ska få FN att bli FN igen så är detta en av de saker vi måste ta tag i.
– Sedan har ju familjerna till piloterna fått bära detta i alla år. Om det visar sig att det inte var pilotfel utan att planet blev nedskjutet är det en skam att dessa familjer har fått bära det.
---
Åtta författare in ny bok runt Vägmärken
"Vägen valde dig" är utgiven av Svenska kyrkans Kultursamverkan. Här skriver åtta författare om Hammarskjöld utifrån hans "Vägmärken", bland dem Ingrid Betancourt, Patti Smith och K G Hammar. Boken syftar till att "lyfta fram den mystiska sidan i Dag Hammarskjölds personlighet" och ge uttryck för en person som "förenade andlighet och politik i en helgjuten person, i en engagerad andlighet". Boken finns också på engelska och lanserades hos Svenska kyrkan i New York i mars i år.
FN-utredningen som presenterades i början av oktober i år är inte den första om kraschen i Ndola. Redan i Oktober 1961 gjordes en intern utredning av FN. Den varken styrkte eller dementerade rykten om att kraschen inte var en krasch. I början av 1990-talet utredde svenska UD händelsen. Då kom man fram till att piloten felbedömt höjden. Men senare granskningar har pekat på att olyckan inte var en olycka: bland annat en utredning gjort av en säkerhetskommission i Sydafrika.
Svenske före detta ärkebiskopen K G Hammar har engagerat sig i fallet Hammarskjöld, och har funnits med i Hammarskjöldkommittén som initierade arbetet i den fristående så kallade Hammarskjöldkommissionen. År 2013 uppmanade Hammarskjöldkommissionen FN att närmare utreda flygkraschen och Hammarskjölds död. År 2017 kom så en rapport från FN, och i år alltså ytterligare en.
---
