Nyheter

Så har Nobelpristagaren Abiy Ahmeds kristna tro påverkat Etiopien

Förlåtelse och försoning har varit ledord efter att Abiy Ahmed tog över som Etiopiens premiärminister. Nu har han fått fredspriset, men EFS-missionären Erik Johansson säger att det fortfarande finns problem att ta itu med.

1 av 2

– Helt fantastiskt, säger Erik Johansson, då Dagen når EFS missionssekreterare som befinner sig på resa i Tanzania.

– Han var nominerad även ifjol och då var det ännu mer uppmärksamhet kring fredsprocesserna på Afrikas horn. Han har åstadkommit enormt mycket på kort tid.

Små minipredikningar

Erik Johansson vill inte bara lyfta fram fredsfördraget med Eritrea, utan också Abiy Ahmeds fredsförhandlingar i Sudan och Somalia.

– Det är bara att gratulera honom till priset, det är så roligt.

Spelar hans kristna tro någon roll i sammanhanget?

– Den har haft en enorm betydelse. De första månaderna som president var alla hans tal små minipredikningar. Han talade om förlåtelse och försoning. Han talade om enhet på ett sätt som har väldigt kristna förtecken, säger Erik Johansson.

– Det var inte uttryckligen predikningar, men för den som kan sin bibel fanns det väldigt många kopplingar till den kristna tron och det är klart att alla evangeliskt kristna i Etiopien noterade detta.

Mäklade mellan kyrkor

Men, vill Erik Johanson framhålla, Abiy Ahmed har inte på något sätt tagit ställning för de evangelikala kyrkorna till förmån för andra religiösa grupper. Ett exempel på det är att han själv som premiärminister gick in och mäklade fred mellan två fraktioner i den ortodoxa kyrkan.

– Vilket jag tror beror på att han som evangelikal har ett utanförperspektiv och att han även såg det som sin uppgift att mäkla fred mellan kristna.

Som präst i lutherska EFS vill Erik Johansson också lyfta fram premiärministerns välvilliga inställning till deras systerkyrka i Etiopien, Mekane Yesus-kyrkan.

Läs även Nobels fredspris till etiopiern och pingstvännen Abiy Ahmed
 

Finns problem

Men samtidigt som Abiy Ahmed nu prisas för sina insatser för fred på Afrikas horn finns det finns det fortfarande en hel del arbete kvar att göra för den numera fredsprisade ledaren på hemmaplan.

– Kanske är det så att fredspriset kommer väldigt lägligt då smekmånad är över. För Abiy Ahmed står inför enorma utmaningar inrikespolitiskt. Förhoppningsvis kan det här ge honom råg i ryggen.

Etiopien är ett land som länge plågats av etniska motsättningar, och flera folkgrupper har tryckts ned av olika auktoritära regimer. I skuggan av den nye premiärministern som lyfter fram mänskliga rättigheter och yttrandefrihet har en del gamla oförätter bubblat upp till ytan. I vissa fall har rena våldsutbrott mellan olika etniska grupper brutit ut.

– Då går inte bara att prata vänligt med folk, utan någonstans måste man också sätta emot, det måste finnas en ordningsmakt som kan träda in när grupper blir våldsamma mot varandra, säger Erik Johansson.

Får kritik

För även om Abiy Ahmed är populär så har han också sina kritiker.

– Han kommer själv från oromofolket, och de blev överlyckliga när han blev premiärminister, inte minst dem som kämpar för ett självständigt Oromia. De tycker att han sviker dem när han pratar om nationell etiopisk enhet.

Erik Johansson säger att det normala är att en ledare försöker premiera sin egen folkgrupp, men när Abiy Ahmed inte har gjort det finns det en viss besvikelse.

Läs mer Kristna premiärministern Abiy Ahmed söker fred med Eritrea

Fler artiklar för dig