Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission, är inte förvånad över siffrorna.
– Det här har vi fått indikationer på sedan 2015, men nu har vi det på papper. Det är jättetråkigt förstås och det är något vi inte borde acceptera som samhälle.
Hon pekar på flera orsaker till att så få romska EU-migranter anmäler brott.
– Dels tror de inte att något kommer att hända om de gör en anmälan. Sedan är de rädda för att det ska få konsekvenser för dem personligen eller för gruppen i staden.
Adriana förstår deras oro, men försöker i samtal förklara att brotten behöver synas i statistiken för att en långsiktig förändring ska kunna ske.
– Vi har också kunnat se ett visst resultat. Förra året gjordes bara två anmälningar under hela året och under årets första fem månader har sju anmälningar gjorts.
Undersökningen är en del av ett EU-finansierat projekt, som Dagen tidigare skrivit om, som ska synliggöra och motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö. Bakom det två-åriga projektet står Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders.
Hatbrotten som EU-migranterna utsätts för innefattar både verbala trakasserier och fysiskt våld. Hittills har 25 djupintervjuer gjorts med romska EU-migranter och en fjärdedel av dem berättar att de utsatts för fysiskt våld.
– Det är svårt att utreda den här typen av brott eftersom det ofta saknas vittnen. Därför vill jag uppmana privatpersoner att ringa till polisen om man ser något, säger Adriana.
Adriana tycker att arbetet med hatbrott inte bara är viktigt ur en juridisk synvinkel. För henne handlar det också om att ge människorna hon arbetar med en annan självbild. Många av de romska EU-migranterna är så vana vid en nedsättande behandling, att de accepterat att de inte är värda lika mycket som andra, menar Adriana.
– Det är väldigt viktigt att jobba emot. Det är det viktigaste med mitt jobb. Det är det som gör att jag går till jobbet varje dag.
