– Vi är det enda landet som inte har det, säger riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) då han inleder riksdagsseminariet.
På bildskärmen bakom sig visar han upp ett övertydligt cirkeldiagram där en liten röd tårtbit med siffran 1 representerar Sverige, alla andra länder i EU har någon form av gåvoavdrag.
– Det är enbart i Sverige som gåvor inte uppmuntras, summerar politikern som i tjugo års tid kämpat för denna fråga.
Nu har Mikael Oscarsson med sig en rapport från riksdagens utredningstjänst, som han själv beställt, som svart på vitt visar det han förklarar för sin publik. Sverige sticker ut, nu måste det till en förändring.
Gäller att mobilisera
De flesta på seminariet är med på noterna då de kommer från organisationer som i mångt och mycket är beroende av folks givande, exempelvis Frälsningsarmén, Naturskyddsföreningen och Hjärnfonden. Tanken med gåvoavdraget är att folk ska bli mer givmilda och att de här organisationerna ska få mer resurser att göra gott.
Nu gäller det bara att få fler med sig på tåget.
Tanken med det här seminariet i riksdagen är börja mobilisera för gåvoavdragets överlevnad.
Fram och tillbaka
Hittills har det varit en ping-pong-reform. Alliansen införde den år 2012. Socialdemokraterna tog bort den 2016. KD och M lyckades förra hösten återinföra gåvoavdraget igen då deras budget gick igenom och inom några månader ska reformen införas för andra gången. Men risken är uppenbar att S/MP-regeringen rycker upp den igen nästa vid nästa höstbudget.
– Det vi är oroliga för är att vi inte får någon långsiktighet i det här, säger Charlotte Rydh till Dagen, generalsekreterare på FRII, branschorgan för svenska insamlingsorganisationer.
– Får vi inte det är det kört.
Hon förklarar att om den S-ledda regeringen tar bort gåvoavdraget blir det svårt att börja om från början för att införa reformen en tredje gång.
– Givarna kommer inte tro på det längre, säger hon.
Långsiktighet viktigt
Även inne i civilsamhället knorras det en del, då de tycker att reformen är alltför snålt tilltagen.
Så nu gäller det att övertyga alla parter. Målet är både långsiktighet, där gåvoavdraget på sikt byggs ut, samt tvärpolitiskt engagemang, där en bred skala partier sluter upp bakom förslaget.
På riksdagsseminariet är det FRII och KD som agerar och försöker mobilisera civilsamhället.
Strategin är redan färdig.
– Det handlar om att få fram budskapet om folklig filantropi, säger Charlotte Rydh.
Det är de många små givarna som ska få fler partier att få upp ögonen för det här, inte minst den svårflirtade vänstersidan. I en riksdagsdebatt nyligen avfärdade exempelvis finansminister Magdalena Andersson (S) reformen med att den bara skulle ge makt till ett fåtal rika.
– Därför är det fel att titta på USA för att få inspiration. Där har det gått mot att man har stora givare med obegränsade avdragsmöjligheter, säger Charlotte Rydh.
Norge är förebild
Snarare är det Norge som är förebilden, där man för snart tjugo år sedan började med en liten reform som sedan vuxit sig större och där hela det politiska spektret sluter upp.
Med på seminariet finns också en representant från Norge som kan berätta om hur gåvoavdraget numera omfattar allt fler organisationer, inklusive trossamfund, och allt större summor.
– Skramla i kastrullerna, avrundar Mikael Oscarsson (KD) seminariet där han blåser till strid för gåvoavdraget.
Läs även | Han varnar för de rika givarna
