I går blev det klart att Vänsterpartiet släpper fram en rödgrön regering med Stefan Löfven som statsminister.
För tre år sedan avskaffade Socialdemokraterna och Miljöpartiet det gåvoskatteavdrag som införts av Alliansregeringen.
Kan göra comeback
Men under 2019 kan avdraget göra comeback, tack vare att en riksdagsmajoritet ställde sig bakom Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget. Enligt den ska avdraget införas från och med den första juli i år.
– Gåvoskatteavdraget blev ju ganska snabbt en stor succé, där viktiga organisationer fick stora tillskott av resurser, inte minst för den sociala verksamheten. Ett återinförande är viktigt för att återigen stärka dessa organisationer, säger Hampus Hagman, som är riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Bestämmelsen innebär att en privatperson som ger en gåva till vissa organisationer får en skattereduktion på maximalt 1 500 kronor. För organisationer och kyrkor innebär dock avdraget ett merarbete, de måste ha ansökt och blivit godkända av Skatteverket för att deras givare ska få avdrag beviljade.
Tar bort ansökningsavgiften
För att minska kostnaderna för organisationerna slopas nu ansökningsavgiften på 10 000 kronor och årsavgiften på 7000 kronor.
– Framför allt de mindre organisationerna har tyckt att det blivit onödigt med byråkrati. Avgifterna har varit en tröskel för dem att komma in i systemet, och vi såg en förbättring om vi avskaffade dem, säger Hampus Hagman.
Det är enbart gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning som är avdragsgilla.
Det har höjts röster för att även andra ändamål, som kultur och idrott, ska berättiga till avdrag. Det är en breddning som Kristdemokraterna vill se, men det fick man inte igenom i budgetförhandlingarna.
– Jag vill inte skvallra om våra förhandlingar. Men jag ser stor potential för att utveckla detta framöver, säger han.
Den rödgröna regeringen avskaffade avdraget med motiveringen att understödjande av den ideella sektorn inte är en uppgift för skattesystemet.
Oviss framtid
Det finns inga tecken på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ändrat åsikt i frågan. Men gåvoskatteavdraget är inte omnämnt i det dokument som Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit överens om, och dess framtid är därför mycket oviss.
Olof Johansson Stenman är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och han forskar bland annat om offentlig ekonomi. Att det finns en skillnad i hur partierna ser på gåvoskatteavdraget har bland annat historiska orsaker.
– Hos delar av vänstern finns ju den synen att det är lite fult med välgörenhet, att man inte ska behöva stå med mössan i hand och ta emot allmosor. Man får nog se motståndet inom ramen för det tänkandet, att ett avdrag är lite provocerande för att det stödjer rika människors givande, säger han.
Givandet borde öka
Han känner inte till att det gjorts några studier på om gåvoavdraget påverkade organisationers ekonomi eller människors givmildhet.
– Men generellt så det finns det skäl till att tro att givandet kan ha ökat något när det blir billigare att ge. Det är på samma sätt som när priset på bensin sänks, människor anpassar sitt beteende, säger han.
