Nepal var i århundraden stängt för kristen mission. När de första protestantiska missionärerna fick resa in i början av 1950-talet kom man till ett land som präglades av hinduismen, något som förändrades långsamt.
Nu finns det inte många västerländska missionärer kvar, men kyrkan växer snabbare än någonsin, enligt ett amerikanskt forskningsinstitut kanske snabbast i världen.
Ser med oro
Vissa hinduiska ledare ser därför med stor oro på utvecklingen. Landet har en sekulär lagstiftning, men det finns lagar mot evangelisation och mot så kallade tvångskonverteringar.
Den senaste tiden har myndigheterna börjat att tillämpa dessa lagar strängare. I början av november greps två japanska och två nepalesiska kvinnor i Butwal anklagade för att evangelisera genom att knacka dörr. Senare samma månad greps en australiensisk kvinna tillsammans med fyra nepaleser, också anklagade för att evangelisera. I den västra delen av Nepal har en församling retat hinduer av prästerlig kast som också tvingat den att stänga.
Torsten Åhs är ordförande i föreningen Nepals vänner, som stöder biståndsarbete i landet, och han har nyligen kommit hem från en längre resa där.
— Man uppfattar det som en backlash, men säger samtidigt att det här är lagstiftning som funnits länge och det har inte stoppat kyrkornas framfart, säger han.
De kristna ledare och pastorer som han mötte visade dock inte någon rädsla eller tänkte förändra sin verksamhet.
— Många hade den uppfattningen att det nu är så många kristna i landet att det är omöjligt att börja jaga kristenheten, säger han.
Ska bygga ett center
I staden Pokhara, som ligger väster om huvudstaden Kathmandu, så har församlingarna ett stort gemensamt socialt arbete. Där ska man också bygga ett center varifrån man kommer att skicka ut kristna i olika delar av landet.
— Det handlar om att möta de stora behoven som finns i landet.
Under sin 45 dagar långa resa besökte han fattiga områden som drabbats hårt av den stora jordbävningen 2015, byar som nästan jämnades med marken. Många kristna församlingar har bistått i återuppbyggnadsarbetet.
— Kyrkorna har fått ett gott eftermäle, man har gjort ett väldigt seriöst arbete och varit noggranna med att behandla alla lika oavsett religiös tillhörighet, säger han.
