För tio år sedan jobbade jag som reporter på lokaltidningen Bohusläningen i Uddevalla.
Tidningen skrev då en hel del om kyrkornas sociala arbete, och inte minst om det kyrkliga samarbete som fanns i kommunen.
Men det fanns en församling som ställde sig utanför allt samarbete. Hällebergskyrkan.
I Ljungskile var församlingen välkänd, inte minst på grund av medlemmarnas ovanliga klädstil. När man frågade folk i övriga församlingar om Hällebergskyrkan, var det som att tonen blev sorgsen. Som att man försökt få kontakt, men inte lyckats.
Det här väckte min nyfikenhet. Jag och en vän bestämde oss därför för att gå på en gudstjänst i kyrkan.
En solig söndag parkerade vi bilen utanför den välordnade 90-talsbyggnaden. Kyrkan ser till det yttre ut som vilken pingst- eller missionskyrka som helst.
Eftersom vi var nya blev vi artigt välkomnade i dörren, men jag fick också en känsla att medlemmarna mötte oss med viss skepsis. Som om vi var möjliga inkräktare.
Gudstjänsten var mitt livs kanske ovanligaste, och det som framför allt slog mig var hur lugna och tysta barnen var.
Den som försökt få trettio barn i spridda åldrar att sitta blixtstilla på sina platser i över en timme vet hur svårt det är.
Det verkade inte gälla i Hällebergskyrkan.
En annan sak var sångerna. Inte en enda sång kände jag igen från andra kristna sammanhang. När jag tittade i bänken förstod jag att i den mån de använde någon sångbok så var det baptisternas gamla från 1900-talets första hälft.
Läs mer: Storm kring Hällebergsförsamlingen efter många års isolering
Klädseln var också utmärkande. Många kvinnor var klädda i egensydda långklänningar. Smink verkade bannlyst.
Budskapet i predikan handlade om omvändelse, och om att Jesus en dag ska återvända till jorden. Typisk väckelseförkunnelse, även om språkbruket kändes ålderdomligt. Stämningen upplevdes vänlig, men mot oss besökare något avvaktande.
Amish är en amerikansk kristen rörelse som lever med strikta levnadsregler och är kritiska till nymodigheter.
Klädseln är ålderdomlig och man tar hellre hjälp av andra församlingsmedlemmar än av samhället utanför. Vid fikat för tio år sedan minns jag att jag tänkte: Självklart är det mycket som skiljer, men det här är nog så nära amish-rörelsen man kan komma – på västkusten i alla fall.
Läs mer: Hällebergsskolan anklagas för manipulation av elever - rektor avgår
