Amnesty har dokumenterat utsattheten för den muslimska minoriteten rohingyer i Myanmar under flera år, och också våldsvågen mot dem i fjol höst.
– Vi har understrukit att våldsvågen var välplanerad. Det var en kampanj av etnisk rensning där man brände ner byar, använde landminor och begick en rad brott mot mänskligheten, säger Brittis Edman.
Hon säger att den FN-rapport som nu talar om att det kan handla om ett folkmord är "en stark rapport".
– Den understryker vikten av att oberoende undersökningar görs och att de ansvariga ställs till svars.
Militärer ansvariga
Situationen i Myanmar är en fråga för säkerhetsrådet, som måste hänskjuta frågan till internationella brottsmålsdomstolen ICC så att de ansvariga kan ställas inför rätta.
– Det är tyvärr inte så vanligt att säkerhetsrådet gör det, och i det här fallet verkar det dessvärre som att både Kina och Ryssland verkar motsätta sig att så sker.
Mer positivt är att Sverige har ställt sig bakom ett sådant krav, säger hon.
– Sverige har sagt att det här behövs, och har också fått stöd av Storbritannien och USA. Det är verkligen välkommet.
FN-rapporten pekar ut ett antal militärer som ansvariga för omfattande övergrepp. Ansvarsutkrävande är viktigt för att kunna stoppa våldet, betonar Brittis Edman.
– Tills det är gjort måste omvärlden ligga på och arbeta för att en oberoende mekanism skapas så att man kan samla in bevisning, vittnesmål och annat, som kan användas för framtida juridiska processer.
De många rohingyer som i dag lever i flyktingläger i framför allt Bangladesh måste på sikt kunna återvända hem - och det kan de inte förrän de vet att de är trygga i Myanmar, säger Brittis Edman.
100 000 internflyktingar
I Myanmar finns i dag också ungefär 100 000 internflyktingar, rohingyer som flytt undan tidigare våldsamheter.
– De lever under väldigt svåra förhållanden och är helt beroende av humanitär hjälp, berättar Brittis Edman.
Fortfarande flyr också människor över gränsen till Bangladesh.
– Ingenting tyder på att den apartheid-struktur som råder mot rohingyerna håller på att demonteras, säger hon.
Också för andra minoritetsgrupper i Myanmar har säkerhetsläget förvärrats. Myanmars ledare anklagas också för att vara delvis ansvarig för den uppkomna situationen. Hur pinsamt är detta för fredspristagaren Aung Sang Su Kyi?
– Det är klart att den rapport som kommit nu rymmer väldigt allvarlig kritik mot ledningen i Myanmar, även om militären utpekas som ansvarig.
– Och hennes reaktioner har inte direkt visat att man tar den här situationen på det allvar som krävs, inte på långa vägar, säger Brittis Edman.
