Alice Bah Kuhnke säger till Dagen att det varken är anmärkningsvärt att det blev en skrivelse i stället för en proposition eller att arbetet tog två år.
– Att lägga fram en proposition innebär att man lägger fram lagförslag, och de lagförslag som vi tog fram utifrån utredningen omhändertogs i stället av välfärdsutredningen. Därför presenterade vi i stället vår politik i en skrivelse. Två år är ingen lång tid i det här sammanhanget.
Alice Bah Kuhnke berättar också att man parallellt med utredningen har arbetat för att stärka civilsamhället på andra sätt, framför allt genom att skapa en långsiktighet i villkoren för civilsamhället och att skjuta till extra medel.
Dessutom konstaterar hon att de allra flesta av utredningens förslag, 39 av 45 stycken på något sätt har hanterats.
– 89 procent tycker jag är ett gott utfall av hanteringen. Även de förslag som inte har hanterats kan bli politik framöver.
Utredningen utgår från att civilsamhällets särart ska värnas. Vad betyder det för trossamfunden?
– Trossamfunden är en väsentlig och självklar del av civilsamhället. När vi jobbar för långsiktighet innefattar det också trossamfunden. Under de senaste fyra åren har vi haft god dialog med trossamfunden, särskilt när det gäller interreligiös dialog och vi har också avsatt extra medel för just det.
Läs mer: Regeringens utredare: Kunskap om kristen tro minskar
Utredningen pekar på bristande kunskap om civilsamhället och trossamfunden. Delar du den bilden?
– Tyvärr upplever jag att kunskapen är högst varierande bland myndigheterna, vilket är olyckligt och något som inte stärker civilsamhällets förutsättningar.
– I mina samtal märker jag att det finns kunskapsluckor hos centrala myndigheter. I ett första steg behöver myndigheterna förstå att de behöver kunskap om trossamfunden och om vi ser fortsatta tecken på okunskap måste vi ge myndigheterna ett vidare uppdrag att utbilda sig.
