Radikalisering är ett begrepp som numera ofta används för att beskriva en process där en person går från fredlig utövning av islam till att i religionens namn bejaka våld som en väg att omvandla nationer och samhällen.
Men okunskapen är stor om vad som föregår när någon blir radikaliserad.
Kanske kan en ny studie av PeaceTech Lab i Washington DC bringa lite klarhet i den komplicerade frågan. Den studerar hur ett hundra unga personer i Mombasa, Kenya, förhåller sig till extremistgrupper som Islamiska staten, al-Shabab och al-Qaida.
Mombasa har en blandad befolkning såväl etniskt som religiöst och där bor både kristna och muslimer. I Mombasa har också muslimska extremistgrupper med ett våldsamt och antidemokratiskt budskap varit aktiva under lång tid.
Hatpropaganda - svår att värja sig mot
Studien visar att IS och andra grupper sprider sin hatpropaganda framför allt genom sociala medier, på cd-skivor och genom undervisning i moskéer. Och många, inte minst unga, har svårt att värja sig när propagandaapparaten sätts igång.
I studien har unga med varierande bakgrund och i olika livssituation kartlagts. Till exempel arbetslösa, studenter och personer som går i moskén. Där finns också kristna som konverterat till islam – en grupp som är mycket mottaglig för den hatpropaganda som IS och andra extremistgrupper sprider omkring sig, enligt studien.
En viktig förklaring till att konvertiter löper stor risk att rekryteras av IS och andra grupper med omstörtande agendor, är att den som lämnat kristen tro och blivit muslim förlorar kontakten med sin familj. Familjen tar avstånd vilket gör konvertiten mycket sårbar.
– Många känner ett tvång när de möter sådana budskap och upplever att de saknar alternativ i sina liv. Först när det är för sent upptäcker många de att de blivit rekryterade till en extrem grupp, säger Lambert Mbela, pastor i en församling i Mombasa.
”Rekryteringen sker i det fördolda”
Han menar att inte minst fattiga unga som känner sig desperata lockas av dessa grupper, bland annat genom erbjudanden om välbetalda jobb.
– En stor del av rekryteringen sker i det fördolda, och bland dem som nappar är det få som vill prata om och berätta vad som skett, säger Lambert Mbela och menar att många känner sig lurade efteråt.
– Många inser först när det är för sent att de blivit rekryterade av IS eller någon annan av de extrema organisationerna.
Några muslimska ledare avfärdar dock slutsatserna i studien. De hävdar att rekryteringen inte är så medvetet utformad, utan att det mer handlar om att tillfällen ges. De hävdar också att få kristna verkligen konverterar till islam.
– Studien innehåller bara en massa teorier, menar Sheikh Ahmed Mundhar, tidigare chefsdomare i muslimska domstolen i Mombasa.
Grundläggande fråga
Den grundläggande frågan varför kristna över huvud taget konverterar till islam tas också upp i studien.
En förklaring som ges är att det ger bättre chanser till jobb. Giftermål med en muslim är en annan förklaring och en tredje att vid flytt till annan ort vill man passa in, rapporterar Religion News.
