Utredningen konstaterar att samtalen till jourhavande präst har ökat kraftigt under senare tid. Det konstateras vidare att en stor del av de samtal som kopplas till jourhavande präst gäller fall då människor mår psykiskt mycket dåligt. Om jourhavande präst inte kan nås via nödnummer 112 i fortsättningen finns det därför en stor risk att dessa människor lämnas utan hjälp i en utsatt situation.
Läs mer: Jourhavande präst kan försvinna från 112
2013 föreslog en annan statlig utredning att SOS Alarm skulle ersättas av en myndighet som enbart skulle jobba med så kallad blåljusverksamhet, alltså räddningstjänst, polis och ambulans.
All annan verksamhet, till exempel jourhavande präst, skulle enligt förslaget inte nås via 112.
Kritik mot förslaget
Flera remissinstanser, däribland Svenska kyrkan, var kritiska och hösten 2015 beslutade regeringen att tillsätta en ny utredning och nu, 2,5 år senare, har den presenterats.
I betänkandet skriver utredaren Erna Zelmin-Ekenhem att tjänsten jourhavande präst fyller en allt viktigare och växande funktion som trygghetsfaktor när det gäller att bistå enskilda i sådana svåra situationer som nödnummer 112 är till för.
Öppet för alla samfund
Mot denna bakgrund anser utredningen att det är både ändamålsenligt och lämpligt att det även fortsättningsvis ska finnas en möjlighet – men ingen skyldighet – för Svenska kyrkan eller annat trossamfund att genom avtal ansluta tjänsten jourhavande präst, eller motsvarande, till den nationella alarmeringsfunktionen.
Utredningen slår fast vikten av att alla trossamfund ska ges samma möjligheter och behandlas på motsvarande sätt. Däremot har utredningen inte lyckats bedöma hur många trossamfund som eventuellt skulle vara intresserade av att vilja ansluta sig.
107 000 samtal under 2017
Under 2017 vidarekopplade SOS Alarm cirka 107 000 samtal till jourhavande präst. Under samma period besvarades i snitt 203 samtal/dygn. I dag driver, samordnar och finansieras tjänsten av Svenska kyrkan till en årlig kostnad av omkring 18 miljoner kronor.
Samtidigt får SOS Alarm omkring 1,9 miljoner kronor (exklusive moms) årligen från Svenska kyrkan för den tekniska tjänsten med samtalskostnader, kundsupport och en viss del i operatörsberedskapen. SOS Alarm har inte kunnat uppge om ersättningen ger full kostnadstäckning och utredningen föreslår nu en viss förändring rörande den ekonomiska överenskommelsen.
Eventuellt högre avgift
Enligt dagens regler ska Svenska kyrkans avgift till SOS Alarm vara skälig. Men utredningen bedömer att det är rimligt att avgiften för jourhavande präst framöver sätts utifrån principen om full kostnadstäckning. Detta kan på sikt innebära en högre kostnad för Svenska kyrkan – och andra trossamfund – som väljer att ansluta tjänsten jourhavande präst, eller motsvarande, till den nationella alarmeringsfunktionen.
Utredningen konstaterar samtidigt att SOS Alarm behöver hålla verksamheten jourhavande präst så åtskild ekonomiskt att det är möjligt att beräkna de faktiska kostnaderna för tjänsten.
