Det är mer som enar än som skiljer. För ett år sedan möttes lutheraner och katoliker för att tillsammans påminna om reformationen i en symboliskt laddad gudstjänst i Lund.
Ett år har gått. Vad fick det för konsekvenser?
– Det har fått konsekvenser både nationellt och internationellt. Ekot från Lund ljuder fortfarande på många håll i världen, säger Antje Jackélen.
Hon börjar med det lokala perspektivet, att en konkret konsekvens av mötet är att i Lund firar lutheraner och katoliker regelbundet vesper tillsammans. Även Svenska och katolska kyrkans ungdomsförbund har hittat varandra, bland annat har de anordnat gemensamma ungdomsläger.
– Det var ett väldigt tydligt budskap från ungdomslägret för ett år sedan. Deras största fråga var, När kan vi få fira nattvard tillsammans? berättar Antje Jackélen, om ivern att ta ekumeniken ett steg vidare.
Påverkat ekumeniken
Ärkebiskopen berättar att mötet i Lund har påverkat svensk ekumenik. Bland annat har de fem löftena, eller imperativen, som man skrev under på i gudstjänsten visat sig användbara även i andra sammanhang för Sveriges kristna råd.
Antje Jackélen beskriver ekumenik som ett träget arbete, men där det också finns vissa ”highlights”. Gudstjänsten med påven var så klart en sådan, men ärkebiskopen lyfter också fram sin dialogpredikan med pingströrelsens ledare Daniel Alm i våras som en sådan höjdpunkt.
Ärkebiskopen har flera berättelser på hur ekumeniken får en allt större plats runtom i världen. Liturgin som användes på gudstjänsten i Lund har exempelvis återanvänts på andra håll. Och nu i helgen, 500 år efter reformationen, firar lutheraner och katoliker gemensam gudstjänst runtom i världen.
På det personliga planet har mötet i Lund även gett Antje Jackélen en del anekdoter att dela med sig av.
– När jag var i Irak hände det två gånger att folk sa att de kände igen mig från TV, berättar hon.
Tillsammans med påven
Hon ser sig inte som någon slags internationell kyrklig kändis, och trodde första att de sett fel och förklarade att hon aldrig varit med i irakisk tv.
– Men det visade sig snart att de hade sett mig på tv tillsammans med påven, berättar hon.
Gudstjänsten i Lund var resultatet av en längre dialog. Och samtalet fortsätter.
Fortfarande finns en rad teologiska frågor som skiljer lutheraner och katoliker åt, exempelvis synen på prästämbetet eller om man kan fira gemensam nattvard.
I vissa frågor verkar det ganska låst?
– Men man måste ha ett långt perspektiv här. 1999 kom vi överens om rättfärdiggörelseläran, om man blir rättfärdig genom goda gärningar eller nåd allena. När man började de här samtalen för 50 år sedan var rättfärdiggörelseläran fortfarande det största stridsäpplet, säger Antje Jackélen.
Det pågår regelbunden dialog för att se hur kyrkorna kan gå vidare, och om möjligt hitta en gemensam linje även i de frågor där man skiljer sig åt.
Alla ekumeniska pusselbitar är kanske inte på plats. Men Antje Jackélen menar att det är tydligt att efter mötet i Lund råder en helt ny tid. Hon exemplifierar med att då hon bjöds in att föreläsa för katolska teologistudenter i Rom var det med öppna armar hon togs emot.
– För dem var det en självklarhet att efter Lund så ser vi annorlunda på varandra, säger hon.
