Sven-Erik Johansson blev bekymrad när han hörde om den enorma provsprängning som den nordkoreanska regimen ligger bakom.
– Jag tror jag tänker som de allra flesta: att det är oerhört tragiskt. I Asien finns ett uttryck som säger: när valarna slåss blir det räkorna som kläms. Folket kommer alltid i kläm när spänningarna ökar, säger han.
Jobbar med jordbruksbistånd i landet
Sven Erik Johansson har tidigare jobbat för biståndsorganisationen PMU med jordbruksbistånd, och vill inte göra så stor affär av sina återkommande resor till Nordkorea.
– För mig är det viktigare vad vi kan uträtta. Storpolitik är ingenting för mig. Jag lägger mig inte i utan försöker se till den enskilda människan, säger Sven Erik Johansson.
Numera reser han inte med någon organisation i ryggen, eftersom han är så välkänd i landet. Till vardags bor han i Sollebrunn utanför Trollhättan och jobbar som egenföretagare.
Hårdare sanktioner
Samtidigt bullrar världens ledare om hårdare sanktioner mot den nyckfulle ledaren Kim Jong-Un och hans regim. Ett ännu hårdare slag mot den redan utsatta befolkningen.
Men Sven-Erik Johansson menar att nordkoreanerna är så luttrade att sanktioner inte påverkar deras levnadssituation.
– De är i stor grad redan självförsörjande så nya sanktioner skulle inte innebära någon större skillnad för dem. Är de utan elektricitet en vecka så gör det varken från eller till.
Brokar fortfarande jorden med oxar
Han berättar om att det brukar hänga en bar lampa i taket på jordbruken. När den tänds har strömmen kommit en kort stund. Då sätter arbetet igång med full kraft.
– De har sällan traktorer, utan de använder fortfarande oxar. Gödningen tillverkar de själva, säger han.
Under årens lopp säger Sven-Erik Johansson att han skapat förtroende hos nordkoreanska myndigheter och lokalbefolkningen. Bland annat berättar han att han hjälpt bönder att komma igång med potatisodling.
– Jag har fått bekräftat att en av de potatissorter vi presenterat har blivit en nationell sort i Nordkorea, säger han.
Känner sig trygg
Han skräms inte av rapporter om fängslade västerlänningar, däribland kristna missionärer.
– Nej, jag känner mig alltid trygg när jag reser i landet. Jag trampar i klaveret hela tiden och har åsikter, men man kan ju framföra budskap på olika sätt. Det handlar om att förstå och respektera dem, säger han.
Hur öppen kan du vara med din kristna tro?
– Jag känner mig helt trygg och har aldrig känt mig hotad. Allt beror på hur man uppträder. Det är religionsfrihet i konstitutionen. Men samtidigt har regimen full frihet att bekämpa konstitutionen. När jag är i Korea pratar vi inte politik och jag snokar inte heller, säger han.
Ville göra skillnad
Historien bakom varför en lantbrukare från Västergötland skaffar klippkort till Nordkorea skulle egentligen kräva en hel bok.
Men en del av förklaringen är att han kände att han ville göra skillnad.
– Man måste vara envis, och får inte ge sig. Det är ett system som har en agenda, och där ingen vågar ta något beslut om det inte är förankrat högre upp. Men genom samförstånd och respekt går det komma framåt.
– Det tror jag även gäller på ett internationellt plan. Vi måste våga prata med varandra, säger han.
