Nyheter

Gudstjänst i skuggan av Rinkeby-kravallerna

"Om inte vi kommer med fridens, försoningens och hoppets budskap, vem ska då göra det", frågar sig pastor Oral Hatava, från Rinkeby internationella församling, i sin predikan.

1 av 2

Det stora bråket om Sverigebilden pågår för fullt, och den invandrartäta Stockholmsförorten Rinkeby är platsen som hamnat i centrum. Anledningen är så klart kravallerna som blossade upp i måndags, dagen efter att Donald Trump felaktigt påstått att ett terrordåd inträffat i Sverige.

Bilderna på brinnande bilar kunde inte kommit mer olägligt, och såväl i USA som i Sverige går debattvågorna höga om vilken roll invandringen spelat för Sverige.

Sex dagar efter kravallerna är det dags för sedvanlig söndagsgudstjänst i Rinkeby internationella församling.

Började som husförsamling

Församlingen firar gudstjänst i Folkets hus, där de hyr en samlingslokal två gånger i veckan. På söndagar plockas korset fram och stolarna dukas upp, det hela sker i samma lokal som även används av muslimer som bönesal.

Leif Lindqvist hälsar välkommen vid entrén, och berättar att han varit med från starten 1989, då han blev den första medlem i församlingen.

– Då var det en husförsamling.

Den här söndagen kommer det omkring 50 gudstjänstbesökare, något mindre än vanligt på grund av sportlovet, och det är en mix av olika åldrar samt språklig och kulturell bakgund.

Tre språk på gudstjänsten

– Är det någon som kan leda oss i bön. På vilket språk som helst, säger gudstjänstledaren inledningsvis.

Det blir en bön på svenska. Alternativet hade varit spanska eller arabiska, de andra två språken som församlingen använder sig av under gudstjänsten.

Språkbarriärer hanteras på olika sätt. Predikan sker på svenska, men går att få översatt. Lovsången alternerar mellan de tre språken, där vissa klämmer i extra hemtamt i vissa sånger, den eldigt spanska, den sentimentala svenska eller den pampiga arabiska.

Förbönen handlar om människorna Rinkeby. Men också om de kristna som flyr undan IS på Sinaihalvön i Egypten, ett böneämne som de arabisktalande i församlingen lyfter fram.

Inga "fake news" i Bibeln

Oral Hatava är pastor i församlingen, en tjänst han inledde vid årsskiftet. Han håller en inlevelsefull predikan på temat "Tider av oro, tider av tröst" och det syftar så klart på kravallerna som brakade loss på parkeringen precis utanför gudstjänstlokalen. Han förklarar att samma händelse kan beskrivas på helt olika sätt, av olika medier i olika länder, men landar i att Guds folk har en tolkningsnyckel som är sann i alla tider.

– Det finns inga "fake news" i Bibeln. Guds ord ger oss de rätta perspektiven, säger han i sin predikan.

Budskapet är att här i världen är det inte stenkastare eller gangsterrappare som styr, utan ytterst så är det Gud.

– I orostider har vi som kristna ett tröstens och hopptes budskap, säger Oral Hatava till sin församling.

Människorna i Rinkeby

Han avrundar sin predikan med att beskriva människorna i Rinkeby, och ger en helt annan bild än den svartmålning som ofta förekommer.

– Det bor inte 18 000 eländiga människor i Rinkeby, utan människor som är skapade till Guds avbild, predikar han.

– Här bor människor med samma hopp och önskan som var och en av oss har. Här bor inget annat än bröder och systrar i mänskligheten, som jag hoppas även kommer att bli bröder och systrar i Kristus.

Delar gudstjänstlokal med muslimer

Efter mötet återupprepar Oral Hatava budskapet, och när han visar bönemattorna i förrådet som muslimerna plockar fram när de använder lokalen säger han att han absolut inte har något emot alla muslimer i Rinkeby. Tvärtom samarbetar han gärna med dem. De är bröder och systrar, och förhoppningsvis ska de bli det i Kristus också en dag.

"Vi är lite rädda"

Men visst finns det en del rädsla här i församlingen också. En av gudstjänstbesökarna berättar att Rinkeby har blivit osäkrare.

– Det stämmer att vi är lite rädda, berättar hon angående de svarta rubrikerna.

Riktigt vad det är som rädslan bottnar i har hon dock svårt att specificera. Men hon menar att Rinkeby är inte som det var för 30 år sedan, då det var en mycket mer öppen atmosfär.

– Nu kan det hända vad som helst, vilken tid som helst, säger hon.

En annan kvinna, med rötterna i Egypten, vill samtidigt lyfta fram vilket fantastiskt integrationsarbete som församlingen gör, utan något ekonomiskt stöd från myndigheterna.

– Det är inte pengar som gör integration, det är kärlek, säger hon, samtidigt som de sista stolarna plockas bort från den provisoriska gudstjänstlokalen.

Fler artiklar för dig