Mitt i livet kan det ibland finnas behov av att stanna upp och reflektera. För makarna Elisabeth och Ulf Levin resulterade deras 50-åriga födelsedagar i att de tog ett friår. Tre av dessa månader valde de att förlägga på sjukhusfartyget Africa Mercy för att arbeta som volontärer.
– Vi har gjort starka erfarenheter. Framförallt i mötet med människor, både de som bodde och arbetade på båten och de patienter vi fick hjälpa. Det fanns en så stark och fin tjänarmentalitet hos alla - sådant är vi inte vana vid hemifrån, berättar Elisabeth Levin.
Elisabeth arbetar till vardags som tandsköterska och maken Ulf är operationssköterska. På båten fick båda användning för sina respektive professioner, dock helt utan lön. Här betalar man i stället, ungefär 6 000 kronor i månaden för mat och husrum.
Fick idén via en Dagenartikel
– Jag tror att det var via en artikel i Dagen för några år sedan som vi först läste om att vi kunde arbeta som volontärer på båten, säger Elisabeth.
– Även tv-programmet Landgång inspirerade oss. Och när man är där ser man att det är så fantastiskt som det visas på tv. Det är inte fejk!
Under tio månader ligger Africa Mercy i Benins hamn för att betjäna lokalbefolkningen. Och varje vecka kommer tusentals afrikaner för att söka vård ombord på det flytande sjukhuset. Många kan ha gått med sina skador länge och Ulf och Elisabeth har fått se stora tumörer i ansikten, brännskador som gjort att huden stelnat och benbrott som läkt ihop felaktigt.
– En patient hade slagit sönder käken och inte kunnat öppna munnen på åtta år för att äta utan bara fått i sig vätska. Det värsta har varit att se nöden, men det är samtidigt berikande att se att vi faktiskt kan göra skillnad. Ett ledord ombord är att man inte kan förändra hela världen, men man kan förändra världen för någon människa.
Många nationaliteter
Sammanlagt finns 35 olika nationaliteter representerade ombord. Varje dag kommer också 200 personer från lokalbefolkningen i Benin för att arbeta.
– Jag har jobbat tajt med lokalbefolkningen från Benin. Det blir en erfarenhet som annars inte hade fått göra i livet. Det har varit fantastiskt att få lära känna dem.
Blir det inte en del kulturkrockar?
– Jo, det blir det ju. Inte minst när man lever så många nationaliteter tillsammans. Man får försöka vara vidsynt, att inte tro att jag vet bäst eller att det vi gör hemma hos oss är rätta sättet. Det tror jag är en väldigt viktig nyckel. Man lär av varandra och tar intryck.
Vill sprida det goda arbetet
Nu när de är hemma i Borås igen fortsätter friåret ytterligare några månader. Tid att engagera sig mer i pingstförsamlingen och stötta åldrande föräldrar. Under hösten gifte sig två av deras barn vilket passade bra under friåret. Men månaderna ombord på Africa Mercy är helt klart det som sticker ut.
– Vi hoppas kunna sätta en trend eller åtminstone inspirera fler till att göra något liknande eller åka dit. Vi vill verkligen sprida Mercy Ships goda arbete, det som görs är helt fantastiskt.
