– Vill man som Sverige ha en stark agenda inom mänskliga rättigheter så är det A och O att leva som man lär, säger Ylva L Hartmann, programansvarig och folkrättsexpert på Fonden för mänskliga rättigheter.
Hon har engagerat sig i arbetet med att ta fram underlag till de 18 oberoende experter som ingår i FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Smäll på fingrarna
I en skarpt formulerad skrivelse från slutet av juni ger FN-kommittén Sverige smäll på fingrarna i flera hänseenden.
Det handlar bland mycket annat om de nya asyllagarna, som försvårar familjeåterföreningar. Det handlar också om samernas möjligheter att ta till vara sina rättigheter som ursprungsfolk, och om begränsningarna inom personlig assistans för personer med olika funktionsnedsättningar.
”Kommittén rekommenderar staten att ompröva de ekonomiska nedskärningar och de behörighetskriterier som gäller rätten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättningar, vars rättigheter borde väga tyngre än ekonomiska överväganden”, står det i rapporten.
Ylva L Hartmann noterar att rekommendationen lades fram kort efter det att regeringen gick ut med direktiv till en utredning som särskilt ska fokusera på ekonomiska besparingar inom personlig assistans.
Rapport till FN-kommittén
Fonden för mänskliga rättigheter, även kallad MR-fonden, har i en egen rapport till FN-kommittén sammanfattat synpunkter från 17 olika organisationer, bland andra Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Rädda barnen och Sveriges kvinnolobby.
Ett övergripande problem som Ylva L Hartmann ser i regeringens hållning gentemot den här FN-konventionen är att man inte hanterar rättigheterna som juridiska rättigheter, utan mer som ”politiska överväganden och något som man kan prioritera bort i besparingar”.
– Det gör att man exempelvis inte har ratificerat ett tilläggsprotokoll till konventionen, vilket gör att det inte finns någon individuell klagorätt kopplad till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det finns till exempel för politiska och medborgerliga rättigheter.
En annan svaghet, som hon ser det, är att regeringen ofta hänvisar till det kommunala självstyret.
– Det gör att man kan dribbla bort en del av de här frågorna, säger Ylva L Hartmann.
Samerna är en grupp som inte får sina rättigheter enligt FN-konventionen tillgodsedda, enligt FN-kommittén.
Se över alla lagar
Kommittén anser att regeringen bör ”se till så att alla samer, inklusive icke renägande, har lika tillgång till vatten och land; och att, i detta syfte, införa nödvändig lagstiftning för att undvika onödiga skillnader bland samerna”. Dessutom rekommenderas regeringen att se över alla lagar som påverkar samernas rättigheter och intressen, i synnerhet minerallagen, mineralstrategin och miljöbalken.
– Vi har uppfattningen att man från regeringens sida inte tydligt ser att man inte kan jämka urfolkens särskilda rättigheter med ekonomiska intressen, kommenterar Ylva L Hartmann.
FN-kommittén trycker även på för att Sverige ska påskynda arbetet med att anta en nordisk samekonvention, och att inrätta en sanningskommission, precis som Sametinget i Sverige sedan några år tillbaka föreslagit.
De två departement som hållit i dialogen med FN-kommittén, Socialdepartementet och Kulturdepartement, har avböjt att kommentera rekommendationerna till Sverige.
