Först och främst understryker hon att man ska akta sig noga för att dra några generella slutsatser av det som verkar ha varit en kultur i många församlingar. Väldigt många medlemmar är upprörda och chockerade och långt ifrån alla församlingar har använt sina pengar till utlandsresor och dyra fotbollsmatcher.
– Men prioriteringarna sticker i ögonen och kan ifrågasättas. Det är medlemmarnas pengar det handlar om. Dessvärre har ledningen för Svenska kyrkan och många församlingar visat att man är främmande för hur medlemmarna prioriterar och hur de har det.
Tydlig skiljelinje
Bland kommentarerna på sociala medier ser Ann Heberlein en tydlig skiljelinje mellan medlemmar som tar avstånd från pengarullningen och de, framför allt vissa präster, som viftar bort rapporteringen och hävdar att allt är i sin ordning.
– Jag har läst kommentarer där präster skriver att det som nu kritiseras är något som är självklart och hör till. De kallar kritiken för trams. Det tycker jag är både chockerade och skrämmande. Inställningen påminner om hur ledningen för Svenska kyrkan har hanterat kritiken mot den nya kyrkohandboken, med arrogans och brist på gehör.
– Man visade att man inte är intresserad av sina medlemmar, deras visioner och tankar, och av hur vi ser på vår tro. Jag föreläser ofta i församlingar och vet att det finns mycket oro och sorg över att den folkkyrka man tillhör inte lyssnar. Man vill inte höra avvikande åsikter, de tystas ner. Ledningen och ett kotteri bland prästerna driver sin egen linje, stenhårt och hänsynslöst.
Fler lämnar Svenska kyrkan
Färska siffror visar att Svenska kyrkan tappar medlemmar i allt raskare takt. Ann Heberlein tror att de pågående avslöjandena om ekonomisk vidlyftighet får ännu fler att lämna kyrkan.
– Konsekvenserna kommer att bli ödesdigra. Svenska kyrkan befinner sig i sin största kris sedan decennier. Ledningen visar en fasansfull brist på ödmjukhet. Det är häpnadsväckande okristligt.
– Det som händer blir att budskapet urholkas. Svenska kyrkan är inte vilken institution som helst utan en gemenskap av troende på Jesus Kristus den uppståndne. Men ut till allmänheten kommunicerar man någon sorts allmänetiskt budskap om migration och miljö. Och nu har man visat hur man ser på kyrkans handbok, teologi och ekonomi och att varken bekännelseskrifterna eller Skatteverkets reglemente verkar vara intressant för ledningen. Och om man inte ens klarar av att leva upp till det, vad blir då kvar?