Visst fanns det en liten oro när församlingen tackade ja till socialförvaltningens förfrågan om att starta ett natthärbärge för EU-migranter i staden. Men responsen från medlemmarna var överväldigande och i slutet av mars 2015 drog verksamheten igång.
Tack vare sponsorer
Ett år senare är jag tillbaka. Och bortsett från ballongerna, som fortfarande några dagar efter ettårskalaset finns kvar, är det mesta sig likt.
Mikaela Valier har tillsammans med kvällens volontärer redan varit på plats i några timmar för att förbereda allt.
– Vårt uppdrag är att erbjuda husrum. Men tack vara sponsorer kan vi som en bonus dessutom ge våra nattgäster ett mål mat och frukost, berättar Mikaela Valier, en av härbärgets sex heltidsanställda.
Fördelas via lotteri
Filadelfiakyrkans härbärge på Slakthusgatan 22 ingår tillsammans med Stadsmissionen och Frälsningsarmén i ett samarbete med Stockholms stad.
Fram tills för några veckor sedan fördelades sängplatserna via lotteri på respektive härbärge. Men det var ett tidskrävande arbete och nu sker ett gemensamt lotteri i Korskyrkan varje morgon.
– Därefter får vi en lista på de som ska sova hos oss kommande natt, säger Mikaela Valier som berättar att det finns flera fördelar med det nya systemet.
– Gästerna får sova på härbärget fem nätter i rad, sedan har de en två nätter lång karenstid. Med det gamla systemet kunde gästerna åka till ett annat härbärge och hoppas att vinna lotteriet där och därmed få en till period direkt. Men det innebar samtidigt att andra gäster tvingades sova utomhus flera nätter i sträck. Med det nya systemet blir allt mera rättvist. Den centrala antagningsprocessen innebär också att vi kan spendera mer tid med gästerna när de kommer till oss.
Symbolisk avgift på tio kronor
Den här marskvällen är förhållandevis ljummen och EU-migranterna som har samlats utanför härbärget behöver inte frysa. Men när dörrarna öppnas vill alla ändå komma in så snabbt som möjligt. Först får alla gäster som redan är inskrivna – och som har sovit minst en natt – anmäla sig.
Listan som de bockas av mot består av så kallade Uno-koder. Det innebär att gästerna identifieras med hjälp av individuella koder som för utomstående inte avslöjar något om gästernas identitet.
Men för Mikaela Valier, som har stått vid dörren många kvällar, är gästerna mer än bara ett nummer. Hon hälsar dem välkomna tillbaka på engelska, spanska och framför allt romani.
Efter att de betalat den symboliska avgiften på tio kronor kan de gå in till den väntande kvällsmaten.
– Vi värnar om det relationella. Genom att ge dem tak över huvudet ger vi dem också lite hopp och ork att söka jobb en dag till.
Visar upp biljetter
När de återvändande nattgästerna har prickats av på listan är det dags för de nyanlända att anmäla sig. Just den här kvällen handlar det om ett tiotal personer. Med sig har gästerna biljetter som de visar upp. Efter att ha fått ett sängnummer och en Ikeaväska med sängkläder är de också välkomna in.
59-årige Laselo Varga var med om en allvarlig bilolycka i hemlandet Ungern för 16 år sedan. Han säger att han är glad att han överlevde krocken, men det högra benet gick inte att rädda.
– Tidigare fick jag ekonomisk ersättning från staten, men för fyra år sedan upphörde pengarna att komma.
”Jag stannar mycket hellre här”
Laselo Varga valde då att lämna Ungern. I dag är han ett välbekant ansikte på härbärget – och att återvända till Ungern är inte något alternativ.
– Aldrig i livet. Jag stannar mycket hellre här. I vintras när det var många minusgrader och jag tvingades sova ute drabbades jag av köldskador i mitt vänstra ben, men det är bra nu.
Ett annat välbekant ansikte på Filadelfiakyrkans härbärge är Gabor Lagojana. Hon kommer från Rumänien, men har nu befunnit sig i Sverige i sex månader. Efter att tidigare ha bott i England talar hon engelska och hon berättar att hon skickar de insamlade pengarna hem till barnen i Rumänien.
– Jag vet inte hur länge jag stannar här. Jag pratar ofta med min mamma och mina barn och om de säger att jag måste komma hem åker jag på direkten.
Gabor Lagojanas femnättersperiod närmar sig sitt slut. Därefter väntar två nätter av ovisshet innan hon åter kan söka sovplats på ett härbärge.
– Då försöker jag att hitta någon plats på Centralstationen där jag kan sova, berättar hon.
I Filadelfiakyrkans vision för härbärget finns även bibelskola, språkundervisning och Alphakurs. Under hösten erbjöds också svenskaundervisning samt en bibelskola, men i övrigt har planerna inte realiserats.
– Det har varit en utmaning att få kontinuitet i språkkursen, säger Sören Eskilsson, vice föreståndare Filadelfia Stockholm.
Har driften av härbärget tagit resurser från er ordinarie verksamhet?
– Nej, det har adderats till. Det är stans största boende för EU-migranter med 50 platser, men tack vare ett fantastiskt personalteam och betydande volontärinsatser har vi lyckats mycket väl med arbetet.
Hur har samarbetet med Stockholms stad fungerat?
– Från vårt perspektiv har det varit väldigt tillfredsställande och vi känner också en stor tacksamhet över det förtroende som Stockholms stad har visat oss.
Politiska beslut
Uppdraget att driva härbärget på Slakthusgatan är direkt kopplat till politiska beslut. Sören Eskilsson berättar att det nuvarande kontraktet sträcker sig över 2016 och att ingen vet vad som händer därefter.
– Men som församling är vi ständigt i behov av nya volontärer som kan tänka sig att jobba var 14:e dag.
Mikaela Valier säger att hon efter ett år på härbärget fortfarande ser det som sitt drömjobb.
– Jag har samtidigt en massa tankar på hur vi skulle kunna utveckla verksamheten. Bland annat skulle jag vilja ordna en jobbmässa för att hjälpa våra gäster att hitta arbete.
