– Det är nu deras sak att bedöma innehållet och avgöra hur man går vidare, säger Pål Wrange, till Assyriska riksförbundets tidning Hujådå.
I mars 2010 röstade riksdagen för att massakrerna på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker under första världskriget var ett folkmord. Men regeringen har hittills valt att inte verkställa beslutet. Och den nu slutförda utredningen, som har tittat på folkmordsbegreppet ur ett principiellt perspektiv, ger varken stöd för riksdagsbeslutet eller regeringens agerande.
Ska ge rekommendationer
Syftet med utredningen har helt enkelt inte varit att ge specifika rekommendationer om hur Sverige bör agera i frågan om händelserna i dagens Turkiet.
Men Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, ger i slutet av rapporten ändå några exempel på tänkbara åtgärder.
Tyst diplomati
Han nämner tyst diplomati, att de berörda parterna offentligt uppmanas att gemensamt granska sin historia, erkänna brister och eventuellt be om ursäkt, att Sverige stödjer forskning och diskussioner om massövergrepp eller slutligen att den svenska regeringen gör ett officiellt tillkännagivande i sakfrågan.
När det gäller det sista alternativet framhåller Pål Wrange att det endast bör användas om det kan antas leda till mer positiva än negativa konsekvenser för konflikten i fråga. Han klargör också att det eventuella uttalandet måste kalibreras noga.
Dessutom påpekar han att regeringen bör göra ”en noggrann egen undersökning av massövergreppen” innan ett eventuellt ställningstagande sker.
Per Bergling på UD säger i en kommentar till Hujådå att departementet nu kommer att ”studera rapporten och se på vad sätt den kan bidra till förståelsen av dessa komplexa frågor”.
