– Det går knappt att känna igen dem under alla lager av kläder förklarar Björn Taikon.
Han och Moise Beso, som arbetar som fältarbetare bland de tiggande EU-migranterna, har fått många nya bekantskaper. Men det gör ont i hjärtat att se dem lida, berättar Björn Taikon. Kylan påverkar tiggarna både fysiskt och psykiskt.
– När vi får in dem på härbärgen är det många som gråter av den mentala påfrestningen, säger Björn Taikon.
Tar sömntabletter
När Dagen kommer till Sergels torg står en grupp rumänska romer med händerna i fickorna och huttrar. Flera skymmer ansiktet i halsduken och ögonen tåras i kylan. När vi frågar hur de tacklar det kalla vädret börjar de visa antalet lager med kläder de har på sig. De berättar också att de oftare går in i olika affärer, tunnelbanestationer och gallerior för att värma sig. Men kylan gör det svårt att sova. En äldre kvinna tar sömntabletter för att orka med de kalla dagarna. En man berättar att kylan har gjort att hans rygg och knän börjat värka.
– De sätter sig på filtar, sovsäckar, kartonger. De tar de med sig allt de har och byltar på sig så mycket som möjligt, säger Björn Taikon.
Blir de chockade av svenska kylan?
– Nej, verkligen inte. De har samma väder i sitt hemland. De brukar berätta att skillnaden är att de i Rumänien sover i lera. Här finns det i alla fall torr asfalt, säger Björn Taikon.
Fältarbetarna skriver upp EU-migranterna på listor som skickas till härbärgen i staden. Eftersom flera kyrkor nu håller extra öppet när det blir allt för kallt kan fältarbetarna hjälpa fler till en varm sovplats. Om EU-migranterna inte hittar till kyrkan följer Björn och Moise med dem till rätt adress så att de själva kan ta sig dit senare på kvällen. Och EU-migranterna brukar ofta uttrycka sin tacksamhet över att få sova på en varm plats.
– De är som sända från himlen, säger en romsk man och pekar på Björn och Taikon.
– De hjälper oss.
