I ett rött hus med vita knutar i Kungsängen bor Lili-Ann Karppinen. Strax före jul kom Dagen-tv tillsammans med Marcus Birro på besök. Lili-Ann Karppinen berättar hur alkoholen och drogerna var hennes sätt att fly bort från alla jobbiga minnen. Hur hon aldrig hade upplevt en nykter jul eller en högtid utan bråk.
Nu har Lili-Ann Karppinen varit nykter i många år.
Vad var det du ville fly ifrån?
– Det var jobbiga minnen. När jag själv blev vuxen och såg allt ståhej kring julen – att det ska bakas, det ska fixas och handlas julklappar. För mig var det en falsk bild för jag visste att det kunde finnas något annat bakom.
Får du fortfarande ångest vid jul?
– Nej, det får jag inte. När jag blev drogfri och nykter fick jag ett nytt liv. Och när jag fick mina egna barn blev julen väldigt viktig. Jag ville bygga upp det där som jag själv aldrig fick.
Varför tror du att du blev alko´-holist?
– Jag hade svårt för allt det vanliga: tanken om 8–16-jobb, villa, hund, barn och Volvo. Jag ville gå min egen väg. Mitt i det fångades jag upp av missbrukarna. Jag drogs till dem. De hade lite av det där avvikande beteendet som jag drogs till.
Vad hände inuti dig på din första fylla?
– Jag var tolv år. Jag tyckte ju det var fantastiskt. Jag vågade ju göra saker som jag inte kanske inte skulle ha vågat i vanliga fall. Det var jätteskoj allting. Det var på en skoldans. Tyvärr handlade det för mig om att bli så full som möjligt. Det slutade inte så bra. Polisen och mina föräldrar kom. Mitt missbruk började egentligen där – när jag var tolv år.
Kommer du ihåg din sista fylla?
– Det var innan vi åkte iväg till behandlingshem. Det höll på att sluta i en riktig katastrof. Jag var medvetslös i tre dygn tror jag. Jag kunde ha dött. Men jag tror att det var någon som hade sin hand över mig. Det var Jesus.
Brukar du tänka att du någon dag kommer att kunna dricka ett glas vin?
– Nej, absolut inte. Däremot har jag trott det förut. Jag hade återfall efter tio år av nykterhet. Då gick jag inte tillbaka till drogerna men jag gick tillbaka till alkoholen.
Du har tidigare sagt att det var när du tog återfallet som du riktade blicken mot Jesus?
– Innan jag tog de här återfallen hade jag min identitet i att vara en före detta missbrukare. Jag är en före detta missbrukare – men det är inte min identitet. Min identitet är i Jesus och han säger: ”Se, det gamla är förbi, något nytt har kommit.” Det bibelordet vände upp och ned på hela mig.
Kan du berätta om när du blev frälst?
– Det var 1986. Jag hade tidigare försökt begå självmord flera gånger men det kom alltid människor i min väg som räddade mig. Den här gången var jag ensam i lägenheten. När jag sitter i soffan och lyfter på kniven och ska skära i handleden lyser det helt plötsligt ett starkt ljus och jag ser Jesus som säger ”här är jag”. Den stunden blev en kamp på liv och död för mig. Till slut tappade jag kniven och föll ned på golvet, grät och ropade till Jesus att jag ville följa honom till hundra procent. Jag hade inte gråtit sedan jag var tre år.
