– Det kändes riktigt bra. Allt gick så smidigt, säger Mazin Noel, diakon i Sankt Ansgars katolska församling som var en av de som planerat samlingen.
Han berättar att han och många andra länge har gått och funderat på att samla alla kyrkor som på något sätt har rötter i Mellanöstern. Tanken var att be, var och en på sitt sätt – men tillsammans. När planeringen satte igång strax efter sommaren var det fler och fler kyrkor som anslöt sig.
– Be så ska ni få, står det. Nu har vi lagt Mellanöstern i Guds händer även om det fortfarande finns arbete att göra för att andligt och fysiskt stötta människor, säger Mazin Noel.
Samlingen ägde rum under fyra timmar i sportarenan Täljehallen i Södertälje. Runt 500 personer var med och tillbad under dagen.
Dagen började med lovsång. En kör på femton personer, även de från olika kyrkor, sjöng på arabiska och svenska. Därefter bad de samlade för ett land i taget. En efter en gick deltagare upp på scenen och bad spontant för 15 olika länder på arabiska, syrianska, kaldeiska och svenska. Kyrkorna bad för frid och fred i Mellanöstern, för makthavare, för flyktingar, för barn och föräldrar som drabbats.
– Vi bad även för kristna för förföljs och för våra bröder, muslimerna, också, säger Mazin Noel.
Till sist bad alla deltagarna för Sverige.
Cecilia Degirmenci, som sitter med i ungdomsföreningen i syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje beskriver hur hon under mötet stod i närheten av en grupp kvinnor som bad högt och lyfte sina händer.
– Jag är van att göra på annat sätt. Det var väldigt blandat. Men det kändes väldigt bra att vi kunde visa att vi ska stå enade i en sådan här fråga. Alla ber på olika sätt, men till samma herre. Det var roligt att ta del av varandras sätt att be och det gav mycket energi, säger Cecilia Degirmenci.
Planeringsgruppen hade hoppats på runt 1000 deltagare, men var ändå mycket nöjda med uppslutningen. Dessutom är detta bara början, menar Cecilia Degirmenci som hoppas på fler ekumeniska samarbeten i framtiden.
– Det här är ett första steg i det hela. Nu var det många som inte kunde närvara. Vi fick nu visa att vi kan komma närmare varandra som kyrkor, säger hon.
Läs också:
