#PrayForParis skapar ett virtuellt bönerum

På mikrobloggen Twitter och foto­delningsappen Instagram används ständigt olika ”hashtaggar” för att knyta ett inlägg till ett särskilt ämne. Efter terrordåden i Paris uppstod hashtaggen #PrayForParis (be för Paris) och den har använts flitigt av privatpersoner, organisationer och företag – inklusive många kristna företrädare.

Generell ökad religiositet

Men huruvida detta fenomen går att koppla till en generell ökad religiositet eller ökat böne­liv är däremot mer tveksamt, menar Anette Forsberg. Hon är medieforskare och har undersökt temat om sorg inom journalistiken och sociala medier.

– Forskare brukar kalla det ”banal religion”. Det ligger inget negativt i det utan man menar att de religiösa uttrycken används men tappar en del av sin religiositet. Sociala medier har börjat låna symbolik och språk som kyrkan traditionellt sett använt sig av vid sorg, säger Anette Forsberg, till Dagen.

Viktig plats för sorg

Hon förklarar att kyrkan länge har varit en viktig plats för sorg dit många vänder sig till oavsett om man är medlem i krykan eller inte. Parallellt med kyrkan har sociala medier blivit ett nytt forum som människor använder sig av allt mer för att bearbeta och delta i sorg.

– Det finns exempelvis ”in memoriam”-sajter på Facebook. Man kan på sätt och vis säga att sociala medier har tagit över kyrkans roll.

Ärkebiskop fick många delningar

En av de kristna ledare som t­idigt använde sig av sociala medier för att uppmana till bön efter Parisdåden var ärkebiskop Antje Jackelén. Redan på fredagen skrev hon på Twitter och e­fter att hon formulerat en skriven bön på lördagen fick hon många delningar.

– Det är tydligt att vi har ett språk som människor behöver i den här situationen. Och vårt arbete som kyrka är att försöka ge ord för det människor känner. PrayforParis skapar något sorts virtuellt bönerum, säger Antje Jackelén till Dagen.

Men alla som använder taggen m­enar kanske inte bokstavligen att de ber?

– Man ska inte underskatta människors bön. Jag brukar säga att bönen bor i människan och ibland tränger den fram. En person svarade på min tweet (inlägg) att ”jag är ateist men i kväll ber jag med dig”. Många kanske inte tror på Gud men de ber ändå.

Den enorma våg av gemensamma sorgeyttringar som speglats på sociala medier efter attackerna i Paris är inget som förvånar Anette Forsberg.

– Det finns en kulturell närhet till Paris, inte bara för svenskar utan för hela Europa, och många känner att de kan iden tifiera sig med det som hände. En ”det kunde ha varit jag”-känsla uppstod. Människor känner delaktighet, de vill vara med i sorgens gemenskap genom att delta på s­ociala medier.

Ett annat vanligt kyrkligt uttryck som numera används på sociala medier är Rest in peace/RIP (Vila i frid). Efter terror­dåden i Paris har dessutom Expressen skapat en plattform där man kan tända ett elektroniskt ljus för de drabbade.

Blir hashtaggen mindre religiös i svenskars ögon bara för att den är på engelska gentemot om det hade stått #BeförParis?

– Det är en väldigt intressant tanke. Men det är inget jag kan svara på utifrån ett forskarperspektiv. Däremot kan man tänka att eftersom det var en internationell händelse använder man sig av ett internationellt språk. I fallet med svenska Lisa Holm användes även där en religiös vokabulär. Medierna beskrev ibland de blommor och ljus som människor lämnat som ”altare” av ljus, säger Anette Forsberg.