Exakt vad hjälpen i detalj består av är höljt i dunkel. Men den rör bland annat expertis och rådgivning kring romska barns skolgång.
Dessutom insatser för kvinnors rättigheter och välfärdstjänster.
– Det här är bara en del av vad vi gör för att komma tillrätta med en ohållbar situation för dessa mycket utsatta personer, säger Åsa Regnér (S) till P1 Morgon.
Dialog sedan i vintras
Avtalet med Rumänien är ett resultat av en dialog som pågått med landet sedan i vintras. Då besökte Rumäniens socialminister Rovana Plumb Sverige för att ta upp situationen med tiggande rumäner på svenska gator.
Käppar i hjulet
Nu har kontakterna lett fram till ett avtal. Bland annat handlar det om att hjälpa de tiggande människorna att kunna återvända till sina familjer.
– Det finns studier som tydligt visar att både romer och andra rumäner som lämnat sitt hemland vill återvända och hitta ett liv i Rumänien. Därför handlar vårt arbete om att skapa sådana förutsättningar, säger Åsa Regnér.
Men det som sätter käppar i hjulet är utbredd arbetslöshet, diskriminering och det faktum att många romska barn inte går i skolan. Men frågan om diskriminering är känslig i Rumänien.
När Rovana Plumb fick frågan på en presskonferens i januari svarade hon att det inte finns någon diskriminering mot romer i Rumänien. Åsa Regnér ville då inte recensera sin ministerkollegas uttalanden, men säger i dag att romer diskrimineras i alla europeiska länder – även i Sverige.
”Men man får inte vara naiv”
När den svensk-rumänska satsningen syns i form av färre tiggare på svenska gator vågar ministern inte svara på. Hon menar dock att samtalsklimatet mellan Sverige och Rumänien har blivit bättre den senaste tiden.
– Men man får inte vara naiv och det här kommer att ta tid, säger hon.
Emil Mattsson, direktor för Räddningsmissionen i Göteborg, har genom sitt arbete mycket kontakt med EU-migranter som ofta är romer. Bland annat har man startat en öppen förskola för romska barn.
En långsam förändring
Han välkomnar regeringens avtal med Rumänien och tycker att det är ett steg i rätt riktning.
– Jag får också signaler att det långsamt håller på att ske en förändring i Rumänien, där man inser att man också måste jobba med de här frågorna, säger han.
Bland de viktigaste åtgärderna tycker han är att värna barnens skolgång och menar att det är viktigt att man tar tillvara på frivilligorganisationernas kraft i Rumänien. Detta eftersom staten helt enkelt inte har koll på hur många romerna är, menar Mattsson.
De officiella siffrorna säger 1,5 miljoner. Men själva säger sig romerna vara uppemot 3 miljoner.
– Vet man inte ens hur många romer som finns i landet blir det naturligtvis svårt att skapa välfärdssystem som blir tillgängliga för alla. Här behöver Rumänien få experthjälp att bygga någon form av offentligt socialt skyddsnät, säger Emil Mattsson.
KD: En bra väg att gå
Även från den politiska oppositionen hörs positiva tongångar. Emma Henriksson (KD), ordförande i socialutskottet, menar att experthjälp till Rumänien är en bra väg att gå.
– Det här samarbetsavtalet ligger i linje med vad vi tidigare föreslagit. Det finns ju ganska mycket medel i EU:s strukturfonder och det verkar inte vara bristen på pengar som är problemet. Då är det viktigt med kunskap och expertstöd, säger hon.
