Sverige är världsbäst på bistånd. Så brukar det låta då internationella aktörer gör sina utvärderingar. Regering har slagit fast en generös biståndspolitik, där en procent av budgeten ska gå till det internationella utvecklingsarbetet. Förutom den statliga aktören Sida sjuder det av aktivitet inom det civila samhället.
En trend
Men det verkar inte vara nog. På senare år har allt fler internationella biståndsaktörer valt att söka sig till Sverige.
– Vi har sett en sådan trend, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd).
– De senaste fem, sex, åren har vi sett att flera av de lite större internationella organisationerna har etablerat sig i Sverige, och vi vet att det finns ytterligare några som tittar på den svenska marknaden.
De flesta söker kontakt med FRII innan de etablerar sig i Sverige, och enligt Maria Ros Jernberg beror det på att:
– Vi har kunskap och kännedom om marknaden.
Marknaden?
– Ordet marknad kanske låter konstigt i det här sammanhanget, men utifrån deras egna analyser anser de här organisationerna att det finns en potential att samla in pengar i Sverige, det vill säga att det finns en marknad.
Tre anledningar
Förhoppningen att den svenska allmänheten kan ge mer pengar är en av tre anledningar hon nämner till att biståndsorganisationerna söker sig till Sverige. Ett annat lockbete är kontakten med statliga Sida, en storspelare på den internationella biståndsscenen.
Sedan finns Postkodlotteriet.
– Jag tror att det spelar en stor roll i det här. Där kan organisationer bli förmånstagare, och få del av utdelningen. Till det finns också Postkodstiftelsen, där de kan söka bidrag, säger Maria Ros Jernberg.
Charlotta Norrby är chef på Sidas enhet för det civila samhället, och även hon bekräftar bilden att fler internationella biståndsaktörer söker sig till Sverige. Det handlar om en process som pågått de senaste tio åren.
Två olika etableringssätt
Hon menar att etableringen sker på två olika sätt. Dels finns det organisationer som öppnar upp ett kontor för att i huvudsak bedriva insamlingsverksamhet. Dels finns det de som vill etablera sig på allvar, och utifrån Sverige bedriva påverkansarbete och jobba aktivt för att få människor att engagera sig i organisationens arbete.
Från Sidas håll finns det en viktig skillnad mellan dessa båda sätt att etablera sig.
De som vill ha ett fördjupat samarbete med Sida måste uppfylla vissa krav. För många lockar det att bli en så kallad ramorganisation, och på så sätt bli en mer aktiv del av det svenska civilsamhällets biståndsverksamhet. De organisationer som inte bygger upp fackkompetens, utan främst vill samla in pengar, brukar inte ha så stort samarbete med Sida.
Finns det en risk att det blir för många organisationer i Sverige?
– Det kan det säkert finnas, menar Charlotta Norrby.
Hon säger att det tar tid att etablera sig och bygga upp ett namn, men för de som främst etablerar sig som insamlingsorganisationer är det ingen katastrof om det inte skulle gå bra. Har man inte gjort stora investeringar går det lättare att dra sig tillbaka om arbetet inte faller i god jord.
Mättad marknad
Även Maria Ros Jernberg, från FRII, tror att marknaden kan bli mättad.
– Men jag ser inga sådana tendenser än. Vad vi ser är att insamlingen från allmänheten ökar från år till år, säger hon.
Dessutom menar hon att många av de internationella organisationerna har med sig en kultur till Sverige där det är de stora bidragsgivarna som de riktar in sig på, en gåvotradition som är mer utvecklad i exempelvis USA.
Några organisationer som sökt sig till Sverige
Action aid
Oxfam
Sightsavers
Wateraid
Compassion
Human rights watch
Islamic relief
