Politisk markering
– Att bjuda in Dalai lama, att använda bönefrukosten till något som uppenbart är en politisk markering, ses som kontroversiellt, säger Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet.
Kina, som invaderade Tibet 1950 och slog ner en resning där 1959, vilket tvingade Dalai lama i landsflykt, har genom åren anklagat laman för att driva en förtäckt kampanj för Tibets självständighet. Peking brukar kritisera de länder som bjuder in laman som gäst – Washingtonbesöket sker i en känslig tid då Obama anses ha förbättrat relationerna till Peking, bland annat efter en Kinaresa i november då de båda länderna offentliggjorde nya klimatmål.
– Obama och Dalai lama har mötts tidigare, men det har varit under mer privata former. Kina tycker inte att USA ska ha den här typen av relation till laman, påpekar Joel Halldorf, lektor vid Teologiska högskolan i Stockholm och ledarskribent på Dagen.
Samhällskritik
Bönefrukosten organiseras av den kristna organisationen The Fellowship Foundation i samarbete med ett antal kongressledmöter. Den är tänkt som en enande och uppbyggande dag i ett USA där majoriteten av politikerna är öppna med sin tro, men det är inte ovanligt att storpolitiken tränger sig in bland Bibelorden.
– När president Richard Nixon var där på 1970-talet så talade en senator och sade att Vietnamkriget är en skam för landet. Det är i sådana här sammanhang som religionens samhällskritiska potential kommer fram, säger Halldorf.
Religiös retorik
Kjell O Lejon, som bott i USA i sju år och skrivit böcker om presidenterna George H W Bush och Ronald Reagan, konstaterar att det hör till traditionen att presidenten värnar om bönen och använder religiös retorik. I USA är stat och kyrka separerade, men religion och politik har aldrig varit det, påpekar han.
– Tidigare presidenter har haft ett tydligt kristet centrum, Reagan och Bush betonade att de behövde bönen för att styra landet. Obama har ett annat stuk, i fjol citerade han både ur Koranen och Bibeln och talade om vikten av religionsfrihet, säger Lejon.
TT: Ur svenskt sekulärt perspektiv kan det kännas märkligt att politik och religion har så täta band. Kan inte ett sådant här arrangemang få människor av andra religioner att känna sig exkluderade?
– Nej, bara för att man håller på en tradition så måste man inte vara exkluderande. Bönefrukosten är djupt förankrad i USA och liknande evenemang finns i andra länder. När bönefrukosten startade 1953 rådde kallt krig och USA ville visa på sitt lands själ gentemot det ateistiska Sovjetunionen.
Tibets andlige ledare Dalai lama väntas tillsammans med USA:s president Barack Obama gästa torsdagens nationella bönefrukost i USA – något som kan orsaka grus i relationerna mellan USA och Kina.
TT
