Söder om Stockholm, på Talita center sitter Mariah i en tygsoffa. Hon är 21 år, och var 18 när hon kom till Sverige. Hon utsattes för sexuella övergrepp redan från barndomen. Landet hon kommer från är mycket fattigt, och kvinnor har få, eller inga rättigheter.
– I mitt land är det är vanligt att minst en dotter säljs till Europa in i prostitution när hon är 15-16 år för att försörja familjen, säger Mariah till Dagen.
Hon drar upp knäna i soffan under sig och håller hårt om sin kaffekopp.
Lurad till Europa
Familjen lurade henne att hon skulle flytta till Europa, gifta sig och få arbete. Alla utom hon visste att hon skulle skickas för att sälja sex. Traffickingligorna har nätverk till Europa, och via en av dessa förmedlades Mariah till Italien. Hon blev inlåst i en lägenhet och sexuellt utnyttjad i flera månader. Medlemmar i ligan hotade hela tiden med en påstådd skuld för kostnaderna de lagt på henne. Och för att betala av sin ”skuld” måste hon arbeta.
Ett team från en kyrka
2012 flydde Mariah sitt fängelse och hamnade i Sverige. Men hon visste inget annat sätt att tjäna pengar än att fortsätta sälja sig. På Malmskillnadsgatan mötte hon ett team från en kyrka som hjälpte henne till Talita.
– Mariahs historia är tyvärr klassisk i den region hon kommer ifrån. Vi måste arbeta för att offren ska få kraft att resa sig, bygga upp sin känsla av värde och en trygghet, säger Anna Sander, grundare och traumaterapeut på Talita.
”Pengar begränsar oss”
Talita driver ett skyddat boende i Stockholms län med plats för fyra kvinnor som blivit fria från sexhandel. Här arbetar, förutom Josephine och Anna, en husmor, Mercy Sandberg, och en socionom, Christine Hedenby. Talitas verksamhet finansieras helt av bidrag och frivilliga gåvor. Men efterfrågan på platserna har nu blivit så stor att de inte längre klarar av att ta emot alla tjejer som behöver hjälp.
– Det är fantastiskt att folk ger, men pengar begränsar oss hela tiden. Vi vill inte behöva säga nej när polisen ringer och säger att de har en kvinna som ingen behöver akut hjälp, säger Josephine Appelqvist.
”Kan inte ändra historien”
Mariah har bott på Talita i sex månader, hälften av tiden som programmet pågår. Det har tagit lång tid att inse att hennes egen pappa och pojkvän är ansvariga för allt hon varit med om.
– Man kan inte ändra historien, ibland accepterar jag den, men ibland minns jag bara det helvete jag levde i, säger Mariah.
”Gråter tillsammans”
Mariah bor i Villa Talita med tre andra kvinnor. De kommer från olika länder i världen, och har alla gemensamt att de blivit utsatta för sexhandel. De lever som en familj och stöttar varandra.
– När vi kommer tillbaka hem från terapin tröstar vi och gråter tillsammans. Vi pratar olika språk och kan inte säga så mycket men förstår ändå, säger Mariah.
Vill komma tillbaka till livet
En vanlig vecka är tjejerna med i traumaterapi, planeringssamtal för framtiden och undervisning om bland annat självbild, gränssättning och hur man hanterar svåra känslor. På hela insidan av garderoben i Mariahs rum sitter anteckningar från undervisningen upptejpad.
– Jag vill komma tillbaka till livet, jag vill hitta en bra lägenhet och bli en bra person. Om det finns möjlighet skulle jag vilja flytta tillbaka och hjälpa kvinnor i mitt eget land. Jag vill hjälpa tillbaka, säger Mariah.
