Från och med den 1 juli i år har papperslösa migranter laglig rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. Ett centralt begrepp i lagstiftningen är ”vård som inte kan anstå”, men i praktiken råder det väldigt delade meningar om vad begreppet faktiskt innebär.
”Förtroendekapitalet centralt”
Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, talar om en diskriminering där ingen vet exakt var gränsen går för vilken vård som ska erbjudas:
– Förtroendekapitalet är centralt inom vården. Som lagstiftningen är formulerad i dag hoppas man att vårdens anställda i praktiken ska ta hand om diskrimineringen.
Efter kritik från bland annat vårdens professioner mot det omdiskuterade begreppet fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en adekvat definition. Den 2 september hölls en hearing hos Socialstyrelsen där flera av vårdorganisationerna var representerade och under hösten har de även fått en formell begäran från Socialstyrelsen att hjälpa till med definitionen.
– Det här är vårt svar på den begäran, säger Thomas Flodin.
– Dagens lag är en dålig lag som innebär diskriminering. En statlig utredning som presenterades 2012 kom fram till att vård bör ges efter behov och på lika villkor. Tråkigt nog skickades den aldrig ut på remiss, men nu bör de ansvariga ta sig en rejäl funderare och läsa slutsatserna i den utredningen. Hade politikerna följt dem hade vi inte haft den rådande situationen, fortsätter han.
”Måste få tydligare definition”
Enligt besked från Elis Envall, som utreder begreppet på Socialstyrelsen, kommer synpunkterna från hälso- och sjukvårdens personal att väga mycket tungt. Thomas Flodin och de andra vårdföreträdarna vill helst att lagtexten skrivs om, men i avvaktan på en omformulering menar de att ”vård som inte kan anstå” måste få en tydligare definition.
– Om de tvingar oss att diskriminera ska vi i alla fall veta hur vi ska diskriminera, säger han.
Socialstyrelsens arbete ska redovisas den 28 februari 2014.
