Ett stort problem med den nya lagen är formuleringen om att landstingen ska erbjuda ”... vård som inte kan anstå”. Kritikerna, inklusive Anne Sjögren, sjuksköterska och teamledare för Rosengrenska/Röda korsets vård för papperslösa i Göteborg, menar att formuleringen ger utrymme för spekulationer och subjektivt tyckande.
– Hade lagen verkligen inneburit vård på lika villkor hade vi kunnat stänga Rosengrenska. Men eftersom det fortfarande finns kvar så många oklarheter och eftersom vi pratar om en ömtålig grupp med svag röst kommer vi att fortsätta vår verksamhet i åtminstone ett år, säger hon.
Anna O’Sullivan träffar regelbundet papperslösa flyktingar som kommer till Röda korsets mottagning i Stockholm. Hon bekräftar bilden av att det finns ett stort missnöje med den nya lagen bland personalen, men säger samtidigt att patienterna blir glada när de får höra talas om den.
– Men många blir också rädda och frågar flera gånger om det verkligen är okej att de vänder sig till vanliga sjukhus och vårdcentraler. De undrar också om det är något samarbete med Migrationsverket och polisen.
Uppföljningar varje kvartal
Röda korsets mottagning i Stockholm kommer i likhet med den i Göteborg att fortsätta sin verksamhet – om än med en annan inriktning. Båda mottagningarna kommer också att göra uppföljningar varje kvartal.
– Vi vill veta vad resultatet blir av att man inte behandlar alla lika och om den nya lagen medför någon fara för patienterna, berättar Anne Sjögren.
Formuleringen måste tolkas
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga hur begreppet ”anstå” ska tillämpas. Men tills dess att uppdraget är slutfört måste vårdpersonalen tolka formuleringen.
– Vi hade nyligen ett sjuksköterskemöte med 20 av de mest aktiva i Göteborg då vi pratade om den nya lagen. Alla uttryckte en stor rädsla för hur det kommer att bli, säger Anne Sjögren.
Vad handlar oron i första hand om?
– Att papperslösa inte ska våga söka hjälp, att det inte finns tillräckligt mycket kunskap inom vården om den nya lagen samt att man kan tolka lagen på olika sätt. Det finns många felkällor.
Samtidigt som gömda och papperslösa flyktingar får laglig rätt till vård får också papperslösa barn rätt till skolgång i Sverige. Men i en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver två företrädare för Skolinspektionen att många kommuner är dåligt förberedda på att ta emot papperslösa barn som elever.
Nationell konferens
I slutet av maj, dagarna efter att den nya lagen klubbades igenom i riksdagen, arrangerade SKL en nationell konferens för alla landsting. Hasse Knutsson, handläggare på SKL, berättar att de bland annat pratade om bakgrunden och inriktningen på lagen samt detaljerna i lagtexten.
– Vi fick också höra fyra exempel från några landsting som har arbetat med frågan om vård för papperslösa. En vanlig fråga är hur de papperslösa ska identifieras.
Hur är det med definitionen av ”... vård som inte kan anstå”?
– Den frågan dyker också upp från tid till annan. Men i princip har samma formulering redan använts inom asylsjukvården under lång tid och där fungerar det ganska bra.
Hasse Knutsson menar att landstingen är väl förberedda inför den nya situationen och när det gäller Stockholm är Anna O’Sullivan positiv:
– Här har de föreberett sig mycket bra, jag är positivt överraskad. Vi har redan börjat boka in besök nästa vecka och det har fungerat väldigt bra.
Röda korsets mottagning på Hornsgatan i Stockholm tar emot papperslösa flyktingar varje vardag. Verksamheten kommer att fortsätta i minst ett år till, men från och med nästa vecka kommer Gunilla Söderberg, Julia Lindgren och Anna O’Sullivan att fokusera på att hjälpa patienter att boka tid för läkarbesök på landstingets mottagningar.
