Tidigare har vissa landsting erbjudit gömda flyktingar vård i alla fall, men ofta utifrån ideella initiativ från enskilda sjukvårdsanställda. Samtidigt har ett antal frivilligorganisationer och kyrkor sedan några år tillbaka propagerat för en lagändring i vad som kallas Rätt till vård-initiativet.
Inte kostnadsfritt
Med den nya lagen blir landstingen skyldiga att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Detta innebär inte kostnadsfri vård till papperslösa, men de får från och med 1 juli samma rätt som asylsökande.
– Med dagens beslut får vi ett regelverk som legaliserar den verksamhet som redan drivits i många landsting, säger Anders Andersson (KD), som är för förslaget.
Trots den breda uppgörelsen blev debatten i riksdagens kammare stundtals hetsig. Den starkaste kritiken mot den förändrade lagen kom från Sverigedemokraterna, som i debatten företräddes av riksdagsledamoten Björn Söder.
– Vi måste i första hand se till dem som byggt upp det här samhället och inte skapa incitament för att de som vistas illegalt i landet ska hålla sig kvar här längre. Det skapar ett skuggsamhälle, säger han.
Han menar att grupper ställs mot varandra och att svenska medborgare i och med denna uppgörelse får det sämre.
Underkänns
Men detta resonemang underkänns av Anders Andersson (KD).
– Människor från andra länder söker sig inte till Sverige för att få vård, utan det här är för dem som råkar befinna sig här och drabbas av sjukdom. Rätten till vård har man på grund av sitt människovärde, oavsett hudfärg eller ursprung, säger han.
Mothugg kom även från Maria Ferm (MP), vars parti gjort att förslaget får en bred förankring i riksdagen.
– Rätten till vård är en mänsklig rättighet. Vi tycker att alla människor ska kunna tillgodogöra sig vård och att grupperna inte ska ställas emot varandra, sa hon i sitt anförande.
Med den nya lagen får de gömda och papperslösa flyktingarna rätt till akutvård, tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och hälsoundersökningar.
