Anna Ardin kommer från Visby, där hon varit engagerad bland annat som lägerledare i metodistkyrkan. Sedan hon flyttat från Gotland till Stockholm har hon kontakt med församlingen, men går till Svenska kyrkan. Kyrkopolitiken kom hon in på genom Socialdemokraterna, där hon varit engagerad i Socialdemokratiska studenter och den kristna grenen Broderskaprörelsen.
– Jag ställer upp i kyrkovalet för att jag tycker att Svenska kyrkan gör viktiga saker och har en väldigt stark röst i den svenska samhällsdebatten, och för att jag tycker att det behövs mer kristen vänster i kyrkan.
Anna Ardin upplever att både de politiska och opolitiska nomineringsgrupperna är borgerliga, och tycker därför att det är viktigt att få in socialdemokratisk politik i kyrkopolitiken.
Vad finns det för fördelar med att ha erfarenhet från frikyrkan i kyrkopolitiken?
– Det som är den stora fördelen är att kunna företräda frikyrkan i partiet. Det finns mycket fördomar gentemot frikyrkan i Socialdemokraterna. Den bild som alltför många socialdemokrater har av frikyrkliga är det som finns i medierna om Knutby.
I stort är Svenska kyrkans politiska perspektiv likt metodistkyrkans, därför känns det viktigare att vara socialdemokrat i Svenska kyrkan än att vara frikyrklig, menar Anna Ardin.
Uppväxt i pingströrelsen
Sven-Anders Bengtsson är uppvuxen i pingströrelsen och medlem i pingstkyrkan i Botkyrka. Han har sedan många år varit engagerad i Kristdemokraterna, och blev ombedd att sätta upp sig på er lista till kyrkorådet i Tullinge kyrka. Plötsligt en dag halkade han in, då de som stod överst på listan troppat av.
– Jag upptäckte att det var väldigt trevlig stämning i kyrkorådet, väldigt lite partipolitik och stort fokus på det som var bra för verksamheten, säger Sven-Anders Bengtsson.
Hans tidigare landstings- och kommunfullmäktigeuppdrag valde han bort till förmån för kyrkopolitiken. Nu har han börjat tjänstgöra som kyrkvärd i Tullinge kyrka, samtidigt som han är medlem i Botkyrka pingst.
Fördelen med att ha en fot i båda sammanhangen är enligt Sven-Anders Bengtsson att det blir en slags “korsbefruktning”. Frikyrkokristna har ofta lite högre svansföring än kristna i Svenska kyrkan och bekänner sin tro på ett annorlunda sätt, medan Svenska kyrkans aktiva har en ödmjukare inställning, menar han.
“En annan synvinkel”
– Samtidigt har jag som frikyrkokristen en annan synvinkel på olika frågor, det gör att man vidgar perspektiven.
Var känner du dig mest hemma?
– Jag är född i pingst och uppvuxen med Segertoner. Nu finns en stor del av frikyrkopsalmerna i den första delen av psalmboken, men musikerna spelar “Löftena kunna ej svika” på ett annat sätt, det blir inte så svängigt med orgeln, haha.
– Men det är en randanmärkning, jag känner mig hemma i vilket sammanhang jag än kommer i. Det är bara positivt, säger Sven-Anders Bengtsson. Linnea Edin
