Förlåtelsegudstjänst för häxprocesser i Härjedalen

Det var alltså både spel och allvar vid ett och samma tillfälle. Guds-tjänsten var en del av en dramadokumentär som så småningom kommer att sändas i TV4. Dokumentären bygger på Guillous bok “Häxornas försvarare” och inspelningar har pågått i omgångar i Lillhärdal.Många av ortens 800 invånare har medverkat som statister. I gudstjänsten satt de längst fram, skrudade som folk var i trakten på 1600-talet.Skönt att lämna bakom sigLillhärdal har på ett särskilt sätt förknippats med de häxprocesser som pågick i Sverige under några år i mitten på 1600-talet. Häxprocesserna sägs ha präglat den lilla Härjedalsorten och för många kändes det nu skönt att lämna detta bakom sig. Det var nämligen så man upplevde gudstjänsten och följande invigning av en minnessten några kilometer utanför byn.Avtäckningen av minnesstenen föregicks av en manifestation med en procession till fots från kyrkan. I täten för flera hundra människor gick Jan Guillou och biskopen Tony Guldbrandzén. Det var på riktigt, men ändå en del av dramadokumentären. Till och med Lillhärdalsborna hade svårt att skilja på det ena och det andra.Gudstjänsten var dock mäktig och trots allt fylld av djupt allvar inför den ondska som finns i världen. Tony Guldbrandzén reflekterade inte bara över häxbränningarna utan över ondskan som sådan.– Finns ondskan kvar och hur hanterar vi i så fall den, undrade han.Biskopen menade att det finns något mer, trots lidandet och ondskan.– Bibeln förutsätter att det onda finns. Jesus själv lät sig drabbas av det onda, det var Guds sätt att bekämpa ondskan. Gud lider med människor som lider, sa han.Nya “häxprocesser”Biskopen menade att häxprocessernas tid är förbi, men att det finns andra “häxprocesser” som ännu pågår och som kyrkan måste ta avstånd från. Han nämnde bland annat flyktingarnas situation i Sverige.I gudstjänstens förbönsdel fanns en passus med där de församlade bad om Guds förlåtelse över kyrkan “som inte till fullo förstod och var uppmärksam på de ondas anslag mot våra medsystrar under häxprocesserna”.Minnessten avtäcktesProcessionen från kyrkan till minnesstenen vid Spångmyrholmen där häxbränningarna sägs ha ägt rum, tog nästan en timme. Väl framme vid minnesstenen, som väger tolv ton och är fem meter hög, tog Jan Guillou till orda och beskrev avtäckningen som ett deltagande i det mod Stor-Märit från Lillhärdal visade in i det sista. Hon var en av de kvinnor, och män, som brändes på bål efter beslut av både stat och kyrka. Stor-Märit spelar en huvudroll i Guillous dramadokumentär. Avtäckningen av minnesstenen utfördes av Guillou och biskopen gemensamt.Tony Guldbrandzén avslutade högtiden vid minnesstenen genom att lysa frid över platsen. Den är från och med nu lika helig som en kyrka eller en begravningsplats, sa han.