Han kan inte se någon schism inom EKHO, utan menar att ett demokratiskt beslut är fattat där en majoritet är för en könsneutral äktenskapssyn. Han beklagar att Per Olof Widell inte kan acceptera detta.
Att tala om ”apartheidsyn” när blivande biskopen Carl Axel Aurelius i Göteborg ville ha en fortsatt ”segregation” av homosexuella, tycker Lars Gårdfeldt var befogat. Han ångrar sig inte.
– Att säga att det räcker med partnerskap, i stället för äktenskap, är ungefär som att säga till de svarta i USA på 1960-talet: varför klagar ni? Ni får ju åka med på bussen.
Går det verkligen att säga att Bibeln uttalar sig positivt om homosexuella äktenskap?
– Det beror på hur vi läser Bibeln. Mer bokstavligt stödjer inte Bibeln jämställda äktenskap över huvud taget, utan beskriver en myndig man som bestämmer över en omyndig kvinna. I Sverige blev den gifta kvinnan myndig 1920, då det ”bibliska” idealet bröts.
– Läser vi däremot Bibeln med utgångspunkt i Jesu kärlek, och hur han bemötte människor, måste vi säga att det kristna idealet är mellan två jämställda och likvärdiga individer. Därmed är det också helt konsekvent att jag och min pojkvän får gifta oss.
Men kyrkorna i stort är ju avvisande, eller väldigt tveksamma. Är det inte viktigt för EKHO att ha goda relationer med kyrkorna?
– Som medlem i EKHO kan jag ofta känna dubbla lojaliteter. När intressena hamnar i konflikt anser jag personligen att man måste välja den svagare parten, den enskilda människan, framför att solidarisera sig med den institutionaliserade kyrkan. Där gör jag och Widell uppenbart olika tolkningar.
