”Skelettkyrkan” i Sedlec innehåller ben från 40 000 gudfruktiga personer, och är en smått surrealistisk upplevelse. Dödskallar, bäcken och korsben har blivit ”konst” och lockar årligen mängder av turister till Kostnice v Sedlci som det heter på tjeckiska.
TJECKIEN. Kutná Hora ligger drygt sex mil öster om Prag. Under medeltiden upptäcktes silver här och staden blomstrande under flera århundraden. Gruvfyndigheterna gjorde att Kutná Horas betydelse ett tag var i paritet med Prags; på medeltiden var orten dessutom tidvis säte för de böhmiska kungarna. På 1500-talet tog det habsburgska Österrike över staden, som på tyska heter Kuttenberg.
Glansdagarna varade emellertid inte för evigt. Under 1600-talet härjades Kutná Hora svårt av trettioåriga kriget och stadens befolkning och betydelse minskade drastiskt. 1726 sinade så silvergruvorna, och Kutná Horas storhetstid var definitivt över. Kvar finns en vacker medeltida stadskärna, en av Tjeckiens finaste.
Värt att se är också Sankta Barbara-kyrkan, en gotisk katedral i klass med Sankt Vitus i Prag. Sankta Barbara var ett av gruvarbetarnas helgon, och då de flesta i staden en gång arbetade i gruvan fick katedralen heta så. Som var fallet med många helgedomar tog den tid att bygga. Först 1905 blev taket färdigt, 517 år (!) efter byggstarten 1388. Katedralen var för övrigt tänkt att bli dubbelt så stor från början, men allt eftersom Kutná Horas ekonomiska situation blev svårare blev planerna allt svårare att genomföra.
Precis som stadens medeltida centrum finns Sankta Barbara med på Unescos världsarvslista.
Det är emellertid i ”förorten” Sedlec som Kutná Horas verkliga trumfkort finns. ”Skelettkyrkan” är ett ossuarium, eller benhus, under kapellet vid Allhelgonakyrkan. Själva kyrkan gör dock en slät figur i jämförelse. Det är ”Skelettkyrkan” alla vill se, och utanför ingången syns turister från när och fjärran.
Första intrycket i benhuset är surrealistiskt. En del tycker säkert det är lite otäckt, men guiden påpekar att under medeltiden var döden mycket mer närvarande i folks liv och livet efter detta upptog en väsentlig del av folks tankevärld.
I ”Skelettkyrkan” finns dödskallar överallt, ibland i form av pyramider. I mitten hänger en ljuskrona som innehåller samtliga av kroppens ben. På sidorna syns benhögar och på en vägg hänger ätten Schwarzenbergs vapensköld – gjord helt i ben. Ett fenomenalt konstverk.
”Skelettkyrkan” har en fascinerande historia. 1278 sände den böhmiske kungen Ottokar II en abbot vid stadens kloster till Jerusalem, på den tiden en enormt tidskrävande och farlig resa. Väl i ”den heliga staden” besökte han Golgata, platsen för Jesu korsfästelse, varifrån han tog med lite jord. Tillbaka i Sedlec strödde han så ut den på klostrets begravningsplats. När ryktet om detta spreds i Böhmen blev staden en magnet för människor som befann sig i slutet av sina liv.
– Alla ville bli begravda i den heliga jorden. Det skulle garantera att den avlidne kom till himlen. Välbärgade familjer med en döende kunde betala stora summor för att komma hit. Det säger en del om hur stark religionen var på medeltiden. Något vi kanske har svårt att förstå i dag, berättar guiden Jaroslav i benhuset.
I mitten av 1300-talet kom Digerdöden till Europa och Böhmen drabbades hårt. Folk stod hjälplösa mot farsoten, och det blev snart allt trängre på kyrkogården. Utvägen blev att begrava folk stående, men inte ens det räckte i långa loppet. Kyrkogården blev för liten helt enkelt.
[ Upplev världsarv i Tjeckien ]
Lösningen blev då drastisk. På 1400-talet byggdes en kyrka med tillhörande kapell på platsen, och i början av 1500-talet fick en halvblind munk i uppdrag att gräva upp skeletten ur gravarna. När detta arbete var klart placerades benen i kryptan under kapellet. Där blev de liggande i nära 400 år.
– Det sägs att munken ”sådde fröet” till senare tiders konstnärliga utsvävningar genom att placera dem i olika formationer och pyramider. Men det finns inga konkreta belägg för det, berättar guiden Jaroslav.
Nuvarande Tjeckien tillhörde under många århundraden det habsburgska Österrike. 1870 köpte huset Schwarzenberg klostret i Sedlec. Den mäktiga adelsfamiljen gav en träsnidare, František Rint, uppdraget att strukturera benen och använda dem till utsmyckning.
En del kanske tycker att Sedlec är en smått ryslig upplevelse, men jag känner inte så. Benen härrör ju från människor som av religiös övertygelse ville bli begravda just här och inte från något övergrepp.
— Guiden Jaroslav
Rint, från den lilla byn Česká Skalice vid den polska gränsen, var känd som en oerhört duktig snickare och kreativ snidare. Resultatet av hans arbete i benhuset blev häpnadsväckande. Till höger efter ingången har han lämnat sin signatur i form av – naturligtvis – benbitar. Längre in i kyrkan hänger en sexarmad ljuskrona; enligt uppgift innehåller den minst ett av kroppens över 200 ben. Det finns också flera rosenkransar av dödskallar och en komplett altartavla. Mest anmärkningsvärd är kanske ändå ätten Schwarzenbergs vapensköld. En kråka hackar i ”turkens” öga i högra hörnet, en illustration av det habsburgska Österrikes många och hårda strider med det Osmanska imperiet. I dag heter för övrigt den furstliga ättens överhuvud Karel Schwarzenberg. Han har varit framgångsrik politiker och har bland annat varit Tjeckiens utrikesminister i två omgångar.
Närmare en kvarts miljon människor besöker ”Skelettkyrkan” varje år. Det är en av de mest populära utflykterna från Prag. Under högsäsong trängs utländska och lokala turister i den lilla kryptan. Många väljer att lämna mynt här och var. En samvetslös person skulle säkert kunna göra sig en hacka.
Alla besökare innebär att det hela kan kännas något kommersialiserat, men kommer du under lågsäsong eller tidigt på morgonen kan du ha platsen nära nog för dig själv.
Tyvärr är det inte längre tillåtet att fotografera inne i kyrkan, ett resultat av att mindre nogräknade människor plockat med benbitar när de tagit ”selfies”. I stället kan du tända ett ljus och andas in den speciella atmosfären – ”Skelettkyrkan” är ett ställe du aldrig kommer att glömma. Något liknande finns egentligen bara i Rom och kyrkan Santa Maria della Concezione dei Cappuccini, men den står sig ändå slätt jämfört med Sedlec.
– En del kanske tycker att Sedlec är en smått ryslig upplevelse, men jag känner inte så. Benen härrör ju från människor som av religiös övertygelse ville bli begravda just här och inte från något övergrepp, menar Sedlecs påläste guide Jaroslav.
För den verkligt intresserade finns ett nattligt program kallat ”En natt i Sedlec klosterkyrka”. Då har guiden 1500-talskläder, enda ljuset kommer från stearinljus och du underhålls med stämningsfull gregoriansk körmusik. Till och med vinprovning ingår. Gissningsvis en högst annorlunda upplevelse.
---
Fakta: Tjeckien
- Centraleuropeiskt land, medlem i EU.
- Huvudstaden är Prag.
- Regerades under Habsburg från 1526, och blev senare en del av Österrikiska imperiet och Österrike-Ungern. Den självständiga republiken Tjeckoslovakien bildades 1918, som ett resultat av Österrike-Ungerns upplösning efter första världskriget.
- Tjeckien blev en självständig stat den 1 januari 1993 i och med Tjeckoslovakiens upplösning, då landet delades i republikerna Tjeckien och Slovakien.
---
