Staden Luxemburg har en högst annorlunda helgedom. Saint Quirin-kapellet ligger i en dalgång i stadens centrum, är delvis uthugget ur klippväggen och under den varma årstiden omgiven av tät grönska.
Dagen tar dig med till det fascinerande kapellet som är nästan okänt, till och med för lokalbefolkningen.
LUXEMBURG. Det är en av Europas mikrostater, tillika en historisk anomali. Den har genom historien lytt under franska, tyska, spanska, österrikiska, nederländska och belgiska härskare. Sedan 1800-talet är det emellertid en självständig stat. Flera årtal nämns; 1867 förklarades dock landet definitivt vara självständigt med “evig neutralitet”. Sina nuvarande gränser fick storhertigdömet 1839.
Huvudstaden har samma namn som landet, och med 130 000 invånare är den en småstad jämfört med andra huvudstäder. Stadskärnan är uppsatt på Unescos världsarvslista och att flanera längs den ringlande floden Alzette är ett sant nöje. Många besökare väljer också att utforska resterna från de medeltida befästningarna som en gång försvarade staden. En stor del av dessa är underjordiska och är orsaken till att staden ibland kallas ���Det nordliga Gibraltar”.
För den som fascineras av ovanliga kyrkor är emellertid Saint-Quirin-kapellet höjdpunkten vid ett besök. Det är dock inte helt lätt att hitta. Den som letar ska ta sikte på den lilla ån Pétrusse, som mynnar i den större Alzette. Några hundra meter uppströms sammanflödet finner du La Passarelle, en imponerade bro över den dalgång som Pétrusse grävt ut i landskapet. Strax innan detta imponerande ingenjörsverk ligger kapellet. Det för en diskret tillvaro; inga skyltar skvallrar om dess existens.
Som så många kyrkor byggdes kapellet på platsen för en hednisk kultplats. När de oförvägna romarna kom till den här delen av Europa fann de här en liten källa där lokalbefolkningen offrade till sina gudar. Några hundra år senare hade romarna omfamnat kristendomen, och omvandlade platsen till en helgedom för sin nya religion.
Kapellet dedikerades senare till Sankt Quirinus av Neuss, även kallad Quirinus av Rom. Denne man ses som martyr och helgon av både den katolska och ortodoxa kyrkan. Kulten kring honom var som störst i den tyska staden Neuss, även om han var född i samt levde i Rom.
Strax innan detta imponerande ingenjörsverk ligger kapellet. Det för en diskret tillvaro; inga skyltar skvallrar om dess existens.
Quirinus var statstjänsteman i det romerska kejsardömet när han bevittnade en rad mirakel. Detta fick honom att konvertera till kristendomen. För det straffades han genom att få tungan, händerna och fötterna avhuggna och till slut halshuggas år 116 efter Kristus. Ett utstuderat grymt öde som drabbade många kristna under den här tiden.
Långt senare fördes hans kropp till en kyrka i Neuss, som finns kvar än i dag. När staden belägrades 1474-1475 åberopade lokalbefolkningen honom för hjälp att besegra inkräktarna. När detta lyckades uppstod en personkult av Sankt Quirinus i delar av nordvästra Europa, Skandinavien och Italien. Flera källor och helgedomar namngavs efter honom, bland annat den som konstruerats i klippväggen i Luxemburg. Sankt Quirinus, på franska Saint Quirin, var dessutom stadens skyddshelgon mellan 1544 och 1666.
[ Här är världens 20 mest spektakulära kyrkor ]
Saint Quirin-kapellet fick sitt nuvarande utseende efter en restaurering på 1800-talet. Oavsett skick var emellertid helgedomen genom århundradena en plats för regelbunden tillbedjan och mål för pilgrimsfärder åt de som var trogna Sankt Quirinus. Vattnet i källan, som flyter än i dag, ansågs ha helande inverkan på kroppsliga åkommor. Varför man valde att bygga kapellet i klippan är dock inte klarlagt.
Den som besöker Saint Quirin-kapellet i dag finner en helgedom som ger ett ganska övergivet intryck. En titt genom fönstren avslöjar damm och spindelväv. Enligt Luxemburgs turistbyrå används kapellet numera bara då och då för särskilda gudstjänster. Det öppnas också för grupper av religiösa turister. Den som bara dyker upp får nöja sig med att kika genom fönstren.
Kapellet består av två våningar. På den övre bodde prästen under medeltiden, medan vaktmästarkvarteren och klocktornet nåddes via en stege längst bak i kyrkan. Helgedomens centrala del består av två små rum uthuggna i sten. I den främre gudstjänstkammaren finns flera träbänkar för besökarna samt ett altare med helgonstatyer av Sankt Quirinus, Sankt Ferréol och Sankt Firmin. Att tillbe dessa ansågs ge ett effektivt skydd mot sjukdom.
På stenaltaret finns en Jesusstaty flankerad de tre jungfrurna Spes (hopp), Fides (tro) och Caritas (välgörenhet). Kvinnliga besökare lär ofta tillägnat jungfrurna sina böner, vilka ansågs rädda barn vid sjukdom.
En intressant detalj med kyrkan är att den har förbindelse med stadens underjordiska befästningstunnlar, länge ansedda som närmast ointagliga. Delar av kyrkans inre är också beläget under den hårt trafikerade Rue de Prague.
I dag är Luxemburg ett överväldigande katolskt land, och reformationen som påverkade närliggande tyska områden så djupt under 1500-talet hade mycket begränsad framgång i storhertigdömet. Andelen personer som definierar sig som ateister har dock ökat för varje år under 2000-talet.
---
Fakta Luxemburg
- Yta: 2586 kvadratkilometer (lite mindre än Blekinge).
- Folkmängd: Cirka 620 000 (endast 60 % är medborgare).
- Officiella språk: Franska, tyska, luxemburgiska (i allt väsentlig en tysk dialekt med många franska ord).
- Statsskick: Konstitutionell monarki (världens enda kvarvarande storhertigdöme).
- Valuta: Euro.
- Nationaldag: 23 juni.
- Kuriosa: Luxemburg var länge ett populärt invandringsland för portugiser, och i dag har nära 15 procent av medborgarna portugisiskt påbrå.
---
