Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
När vi är desperata är det lätt att ropa till Gud. När rädslan drabbar oss, när vi är med om en olycka eller när planet plötsligt börjar gunga alldeles för mycket, då vänder vi oss till Gud i vår desperation. Ofta är det just i den här trasigheten och desperationen som vi finner Gud - när vi kommit till slutet av oss själva.
I vår tid är det svårt att vänta tålmodigt på Guds tajming.
Många gånger har jag upplevt hur Gud mött mig i min maktlöshet. Ofta har det hänt att jag upplevt en föraning om något Gud vill göra, men sedan går tiden och ingenting händer. I vårt uppskruvade tempo med sociala medier och snabba belöningar är det svårt att vänta tålmodigt på Guds tajming. Men vi måste ändå fortsätta bulta. Dörren kommer att öppnas.
[ Lyssna på andaktspodden "5 minuter med Gud" här ]
För en tid sedan var jag i Bukarest i Rumänien och besökte min vän Katalin som driver ett stort socialt arbete där bland missbrukare och kriminella. Jag blev jag helt överväldigad över verksamheten, med flera fotbollsplaner missbruksboenden och rehabcenter. Jag sa till honom hur imponerad jag var över allt som de byggt upp, men hans svarade: “Du ska veta att vi har hållit på med det här i 18 år och det här som du ser i dag, det är resultatet av de senaste fem åren de åren. Alla vårt arbete innan dess bestod av misslyckande efter misslyckande. Men det var den kampen som ledde fram hit”.
Det var väldigt sunt för mig att få höra hans berättelse. De lärde mig att vi inte ska ge upp, vi ska inte sluta be och vi ska inte sluta tro. Vi ska inte sluta hoppas på en förändring oavsett om det gäller en relation till en familjemedlem en jobbsituation ett äktenskap eller vad det än handlar om. Sluta inte tro och sluta inte be. För den som bultar ska dörren öppnas.
[ Fler texter av Sebastian Stakset ]
---
Bönsöndagen
Tema: Bönen
Evangelietext: Lukasevangeliet 11:1-13
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: “Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar. ”Då sade han till dem: “När ni ber skall ni säga: Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning. ”Han sade till dem: “Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ‘Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på. ’Då kanske han där inne säger: ‘Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något. ’Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”
Psaltaren: Psalm 13:1-6
För körledaren. En psalm av David. Hur länge skall du glömma mig, Herre? Hur länge skall du dölja ditt ansikte? Hur länge skall tankarna mala, mitt hjärta ängslas dag efter dag? Hur länge skall min fiende triumfera? Se på mig, svara mig, Herre, min Gud! Ge ny glans åt mina ögon, låt mig inte somna in i döden, låt inte min fiende säga att han besegrat mig, mina ovänner jubla över mitt fall. Jag litar på din godhet, mitt hjärta skall jubla över din hjälp. Jag vill sjunga till Herrens ära, ty han är god mot mig.
---
