Den som vill bygga Guds rike som ett företag kommer att få se det rasa

När Jesus, i veckans evangelietext, talar om att templet ska förstöras så använder han bilden av templet för att också förutse sin egen död på korset. Men faktum är att han hade rätt även om templet - det blev nedrivet och förstört. På ett profetiskt sätt ger Jesus folket varningar om vad som ska komma att hända bland annat då han driver ut köpmännen ur templet och säger att de gjort Faderns hus till ett rövarnäste.

Jesus sätter fingret på att härligheten hade lämnat Guds tempel. Människor agerade som att de byggde Guds verk, men de hade bestämt sig att göra det utan Gud. Och inte många år senare förstördes det “sten för sten”.

Vi behöver ödmjuka oss, gå ner på knä och be att Gud ansa varje gren som inte bär frukt.

Det här kan även fungera som en varning för oss som arbetar med kristen verksamhet i vår tid. Om vi inte är beroende av Gud i det vi gör, om vi inte rådfrågar honom i våra vägval och söker den helige Ande så gör vi samma misstag som de människor som Jesus talade till i texten. Vi kan arbeta med föreningsliv, kristen verksamhet och försöka driva Guds verk som om det vore ett företag. Men om vi aldrig bjuder in Herren blir vårt arbete till sist bara ett verk av människohänder och då kommer det förr eller senare att förgå.

[ Sebastian Stakset: Har rädslan för djävulen blivit för stor i våra kyrkor? ]

I profeten Jeremias bok 17:5-8 står det:

Förbannad den man som sätter sin lit till människor, som stöder sig på mänsklig kraft och vänder sig bort från Herren. Han blir som en buske i ödemarken och får aldrig se det goda komma. Han skall leva i förbrända trakter, på saltjord där ingen kan bo. Välsignad den man som sätter sin lit till Herren, som litar helt till Herren. Han blir som ett träd planterat nära vatten. Det sträcker sina rötter mot bäcken. Det har inget att frukta av hettan, bladen är alltid gröna. Det ängslas inte under torra år, upphör inte att bära frukt.

Jag tror att det är mycket av vår kristna verksamhet i dag som behöver Andens ledning. Vi behöver ödmjuka oss, gå ner på knä och be att Gud ansar varje gren som inte bär frukt. När vi bjuder in den helige Ande kommer det som bara är byggt med våra egna händer att rasa. Det kommer att vara smärtsamt, men bara då kan något nytt få växa fram.

[ Sebastian Stakset: Jag skulle aldrig beskriva mig själv som rättfärdig ]

---

Tjugoandra söndagen efter trefaldighet

Tema: Frälsningen

Evangelietext: Matteusevangeliet 23:37-39, 24:1-2

Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. Ty jag säger er: ni ser mig inte mera förrän den dag då ni säger: “Välsignad är han som kommer i Herrens namn. ”När Jesus lämnade templet och var på väg därifrån kom hans lärjungar fram till honom och pekade på tempelbyggnaderna. Då sade han till dem: “Se på allt detta — sannerligen, här kommer inte att lämnas sten på sten, allt skall brytas ner.”

---