Jag skulle aldrig beskriva mig själv som rättfärdig

I veckans evangelietext helar Jesus tio spetälska, men bara en kommer tillbaka för att tacka honom för helandet. När jag läser texten börjar jag att tänka på liknelsen om den förlorade sonen. Jag tänker på hur den andra sonen, han som var stannat kvar i faderns hus, tog allt det han hade för givet. Han tackade inte ens fadern utan la allt fokus på avundsjuka gentemot brodern som levt rövare men ändå var välkommen tillbaka hem.

Det är intressant att notera att den spetälske mannen som kom tillbaka och tackade Jesus i evangelietexten var samarier. De andra nio var judar, som levde under förbundet och därför var rättfärdiga i den meningen.

Samarierna däremot var ett folk som judarna tog omvägar runt. Ändå är det bara samariern som visar tacksamhet. Han springer tillbaka till Jesus för att tacka honom personligen för att han fått hälsan och livet tillbaka. De nio andra tog kanske helandet för givet. Kanske tyckte de att de förtjänade att bli helade på grund av att de tillhörde förbundet och sågs som rättfärdiga.

Vi får oss aldrig tappa bort vårt fokus den där första glädjen.

—  Sebastian Stakset

Jag kan gilla den lutherska teologin som betonar människans syndiga natur och den dagliga omvändelsen. Jag skulle aldrig beskriva mig själv som rättfärdig, det vore högmodigt. Skulle jag ändå betraktas som rättfärdig är det i så fall enbart på grund av vad Jesus har gjort på korset för mig. Ingenting beror på mina egna handlingar. Allt är Guds nåd. På samma sätt fick den spetälske mannen uppleva en oväntad nåd. Han fick en gåva han inte hade förtjänat och den vetskapen ledde till en stor tacksamhet.

Varje dag får vi komma hem igen till Jesus och ta emot hans nåd och förlåtelse. Där föds den stora tacksamheten.

När vi hade tältkampanj i Jönköping konstaterade pingstpastorn Marcus Ardenfors att “den dagen vi slutar fira den förlorade sonens återkomst är det dags för oss själva att återvända hem”. Jag tror att det är väldigt sant. Vi får aldrig tappa vårt fokus på den där första glädjen och tacksamheten över Guds stora nåd.

---

Tacksägelsedagen - Tema: Lovsång

Evangelium: Lukasevangeliet 17:11-19

Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien och Galileen. När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd och ropade: “Jesus, mästare, förbarma dig över oss!” Då sade han till dem: “Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena. En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. Jesus frågade: “Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?” Och han sade till mannen: “Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”

---

[ Sebastian Stakset: Mina första år som frälst var ett krig ]