I dagens evangelietext läser vi bland annat om “Lyft blicken”! En banal bild om detta är när jag kör motorcykel. Då tvingas man ibland att göra inbromsningar i höga hastigheter och på körskolan får man lära sig hur man bromsar i en fart av till exempel 90 km/h. Min lärares mantra var då “Lyft blicken!”. Lyft blicken för att få den bästa och mest kontrollerade inbromsningen. Vad händer om vi inte lyfter blicken, om vi bara tittar ner på oss själva? Ja, vi blir upptagna av vårt eget, vad det nu än kan bestå av, och missar det som är framför våra ögon. Vad hände när lärjungarna lyfte blicken? Jo, “Då såg de ingen utom Jesus.”
Så, vi får lyfta vår blick, och då ser vi ingen utom Jesus. Är det så enkelt? Återigen tänker jag på körskolan, fast denna gång på när jag skulle ta B-körkort. Jag läste på om att vårt direktseende utgör endast 1 procent av vårt synfält och att periferiseendet utgör hela 99 procent. Vi kan lyfta vår blick och ha vår blick på Jesus - vårt direktseende, det långa seendet. Men det finns mycket runt om oss som surrar och upptar vårt fokus. Att bibehålla direktseendet kan vara svårt, jättesvårt, men jag tror att det bibehålls av att vi umgås med Herren. När vi läser vår bibel, när vi ber – då ser vi Jesus i vår vardag, även i allt det som surrar omkring oss.
Jesus säger också: “Stig upp, var inte rädda”.
Många människor kan ha svårt för uttrycket gudsfruktan, som om det skulle handla om en rädsla för Gud. Men vad det handlar om är respekt.
Varför är lärjungarna rädda? Därför att Jesus, så som de kände till honom, förvandlades, förhärligades inför deras ansikten. Man brukar säga att man ska ha en gudsfruktan. Många människor kan ha svårt för detta uttryck, som om det skulle handla om en rädsla för Gud. Men vad det handlar om är respekt. En banal jämförelse till fruktan kan vara ett väderomslag. Jag kan vandra i sol och värme och njuta av det – det känns härligt. Men plötsligt vänder vädret och det blir storm, åska, blixtrar och stark vind. Det är inte lika härligt och jag behöver söka skydd. Jag behöver ha respekt för vädret! Jag vet att det kan vara njutbart att vara i, samtidigt som det kan bli mäktigt inför mig. En fruktan för Herren är en respekt, Han är både lamm och lejon!
Men Han säger också “var inte rädda” och i slutet av dagens evangelietext läser vi om hur Jesus väljer att lämna den plats där Hans förvandling pågår och går fram till lärjungarna.
Lyft blicken, se Jesus, var inte rädd – Han går fram till dig!
[ Debatt: Varför är vi så rädda för gudsfruktan? ]
---
Kristi förklarings dag - Tema: Jesus förhärligad
Gammaltestamentliga texten: 2 Moseboken 24:12-18
Herren sade till Mose: “Gå upp till mig på berget och stanna där, så skall jag ge dig stentavlorna och lagen och buden, som jag har skrivit för att undervisa folket.” Mose gav sig av tillsammans med sin tjänare Josua och gick upp på Guds berg. Till de äldste sade han: “Stanna här och vänta tills vi kommer tillbaka till er. Aron och Hur är ju kvar hos er; den som vill få något ärende avgjort kan vända sig till dem.” När Mose hade gått upp på berget täcktes det av ett moln. Herrens härlighet vilade över Sinaiberget, och molnet täckte det i sex dagar. Den sjunde dagen ropade han till Mose ur molnet. Och israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld på toppen av berget. Mose gick in i molnet och upp på berget och stannade där i fyrtio dagar och fyrtio nätter.
Episteltext: 2 Petrusbrevet 1:16-18
Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät. Ty han mottog ära och härlighet från Gud, sin fader, när en röst kom till honom ur denna majestätiska härlighet: “Detta är min älskade son, honom har jag utvalt.” Den rösten hörde jag själv komma från himlen när jag var med honom på det heliga berget.
Evangelium: Matteusevangeliet 17:1-8
Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom. Då sade Petrus till Jesus: “Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: “Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.” När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: “Stig upp och var inte rädda.” De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.
Psaltaren: Psalm 89:12-18
Din är himlen och din är jorden, du har grundlagt världen och allt den rymmer. Du skapade norr och söder. Tabor och Hermon jublar över dig. Din arm är full av kraft, din hand är segerrik och stark. På rätt och rättfärdighet vilar din tron, nåd och trofasthet finns hos dig. Lyckligt det folk som vet att hylla dig, Herre, de får vandra i ditt ansiktes ljus. De gläder sig ständigt över ditt namn och jublar över din rättfärdighet, ty du är deras styrka och glans.
---
