Att lärjungarna kände sorg för att de inte längre skulle få se Jesus, det är fullt förståeligt. Det skulle vi nog alla ha känt om vi hade fått tillbringa nästan tre år tillsammans med honom, och han plötsligt skulle lämna oss.
Vi som lever idag, år 2024, har ju faktiskt inte fått vandra tillsammans med Jesus i fysisk form på den här jorden. Men ändå känner vi honom - ändå fylls våra hjärtan med frid och glädje när vi vet att han är nära. Det kan vara små beslut eller små saker som händer i våra liv där han bekräftar att han är med oss. Eller stora saker där han bekräftar att han är med oss, men de fyller oss alla med hopp och framtidstro.
Jag minns när jag skulle köpa ett stort tält av en norsk evangelist som heter Jørn Strand. Jag hade känt att vi skulle ha tältmöten i Sverige och han sålde tältet till mig över telefon och utmanade mig även med några Sverige-Norge-skämt. Jag köpte tältet i tro, utan att fråga vad det kostade.
När jag lagt på insåg jag att jag borde ha frågat vad det kostade. Så jag hörde av mig igen och ställde frågan vad det kostade. “1,2 miljoner kronor”, svarade han. Jag hade inga pengar och förstod inte hur jag skulle kunna betala den summan för mötestältet. Men jag bad en bön till Jesus där jag bad honom att hjälpa mig.
Och vet du vad? Hela tältet blev betalt via under, tecken och mirakel. Det kan ibland vara stora mirakel han gör, som att till exempel betala ett 4 000-mannatält. Eller så kan det handla om mindre mirakel, som att det löser sig med en räkning för en p-bot som man fått. Men i allt finns han där med oss.
Och varje gång som Jesus visar att han är med oss så fylls våra hjärtan av tacksamhet, hopp och framtidstro. Det önskar jag för dig i dag: Kärlek, hopp, vila och framtidstro, i Jesu namn, amen.
---
Femte söndagen i påsktiden - Tema: Att växa i tro
Gammaltestamentliga texten: Hosea 11:1-4
När Israel var ung fick jag honom kär, och från Egypten kallade jag min son. Men ju mer jag kallar på dem, desto mer går de bort från mig. De offrar åt baalsgudarna och tänder offereld åt belätena. Ändå var det jag som lärde Efraim gå och jag som tog dem i mina armar, men de förstod inte att jag botade dem. Med trofasthetens band drog jag dem, med kärlekens rep. Jag var som den som lyfter upp ett barn till kinden. Jag böjde mig ner och gav dem att äta.
Episteltext: 1 Johannesbrevet 4:10-16
Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Evangelium: Johannesevangeliet 16:5-11
Men nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd: de tror inte på mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre. Dom: denna världens härskare är dömd.
Psaltaren: Psalm 98:1-8
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, ty han har gjort underbara ting. Han vann seger med sin starka hand, med sin heliga arm. Herren har visat att han räddar, folken fick skåda hans seger. Med godhet och trofasthet har han tänkt på Israels folk. Hela jorden har sett att vår Gud räddar. Hylla Herren, hela världen, brist ut i jubel och sång! Sjung till lyra för Herren, låt lyrans strängar klinga! Blås i trumpeter och horn, hylla konungen, Herren! Havet skall brusa och allt det rymmer, världen och alla som bor i den. Floderna skall klappa händer, bergen skall jubla tillsammans.
---
[ ”När jag var som sämst kunde jag inte ens kommunicera, bara viska något ord” ]
