Den 7 april 2017 stannade Sverige upp. En terrorattack med dödlig utgång hade ägt rum på Drottninggatan en fredagseftermiddag och resulterade i fem döda och tio skadade. Huvudstaden sveptes in i sorg och rädsla.
En vän till mig var i Stockholm den helgen för att hälsa på en kompis. När vi träffades en vecka senare berättade han hur han inte lämnat sin kompis lägenhet på flera dagar för att han var rädd. Jag svarade något i stil med att det var osannolikt att det skulle inträffa en till attack, men förstod hans ängslan. Min vän som är från Afghanistan skakade på huvudet och förklarade att det inte var därför han stannade inne, han var rädd att bli tagen för att vara en terrorist. Men rädslan försvann när han såg en svensk polis trösta och krama en muslimsk kvinna i slöja, först då kände han sig trygg.
När vi dömer och bedömer varandra får det naturligtvis konsekvenser för oss själva, men framför allt för de vi dömer. Min väns rädsla för att bli dömd höll honom fången i lägenheten. Att Jesus tydligt uppmanar oss att inte döma handlar om Guds stora omsorg om både den som fängslas av andras domar och den som dömer. Kanske är det så att båda blir fångna när en dömer? Jesus erbjuder frihet och receptet är att frikänna.
Jesus verkade se en tendens hos sina medmänniskor; att det var enklare att se andras små misstag än sina egna stora. När Jesus beskriver det som att en person ser flisan i sin medmänniskas öga men inte bjälken i sitt eget är det lätt att skratta. Men skrattet fastnar och det känns mest tragiskt att vi 2 000 år senare inte lärt oss. Om du vill ha ett samtida exempel på människans vilja att fokusera på andras misstag i stället för att ta ansvar för sina egna hänvisar jag till valfri partiledardebatt. Men ärligt talat behöver vi inte slå på tv:n, det räcker att se sig i spegeln.
Jesus menar inte att vi ska vara likgiltiga inför andras misstag. Nej, vi ska hjälpa till med att ta bort flisorna, men bara först när vi själva fått hjälp.
Jesus träffar en öm punkt hos oss alla. Tänk vad många debattartiklar i denna tidning som handlar om andras flisor i stället för egna bjälkar. Jesus menar inte att vi ska vara likgiltiga inför andras misstag. Nej, vi ska hjälpa till med att ta bort flisorna, men bara först när vi själva fått hjälp.
Anledningen till att min vän kunde andas ut och inte låta sig begränsas av rädsla för andras domar var att han fick se motsatsen, se uttryck för medmänsklighet och samhörighet. Hur kan du och jag visa på Jesus barmhärtighet och medmänsklighet under veckan som kommer? Vårt uppdrag är att visa världen hur det ser ut när Jesus kärlek råder och att bryta dömandets onda spiral. Gud sköter domen, vi får koncentrera oss på att frikänna varandra, för allas skull.
Lyssna på Veckans bibelkrönika
---
Fjärde söndagen efter trefaldighet - Tema: Att inte döma
Gammaltestamentliga texten: Hesekiel18:30-32
Alltså skall jag döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, säger Herren Gud. Vänd om! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall. Sluta upp med alla era brott mot mig. Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande. Inte vill ni väl dö, israeliter? Jag önskar ingens död, säger Herren Gud. Vänd om, så får ni leva.
Episteltext: Galaterbrevet 6:1-7
Bröder, om någon ändå skulle ertappas med en överträdelse skall ni som är andliga människor visa honom till rätta, men gör det med ödmjukhet, och se till att du inte själv blir frestad. Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Den som menar sig vara något, fast han ingenting är, bedrar sig själv. Var och en skall pröva sina handlingar och söka skäl till stolthet enbart hos sig själv och inte hos andra. Var och en måste bära sin egen börda. Men den som blir vägledd i ordet skall ha samma del som sin vägledare i allt som är gott. Låt inte bedra er, Gud lurar man inte: vad man sår får man också skörda.
Evangelium: Lukasevangeliet 6:36-42
Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig. Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.” Han gav dem också en liknelse: “Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen? Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.
Psaltaren: Psalm 62:2-9
Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer min räddning. Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg. Hur länge skall ni ansätta mig, samfällt storma an som mot en lutande vägg, en fallfärdig mur? De har enats om att störta ner mig. De älskar svek, med munnen välsignar de, men i sitt hjärta förbannar de. Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp. Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg. Från Gud kommer min hjälp och min ära, Gud är min tillflykt, min starka klippa. Sätt alltid din lit till honom, du folk, öppna ditt hjärta inför honom. Gud är vår tillflykt.
---
