Vi halkar rakt in i ett känslomässigt kaos i Betania, hemma hos tre syskon, tre vänner till Jesus. Hos dem hänger Jesus och hans gäng ofta. Så blir Lasaros sjuk. Dagens text börjar med en av de sorgligaste meningarna i Bibeln: “Betania låg inte långt borta”. Syskonen vet att Jesus är nära. Deras tillit är så stor att de bara skickar fyra korta ord till Jesus: “Din vän är sjuk”. Syskonen vet att Jesus kan hela och litar på att Jesus strax kommer och gör det, Han är ju bara en halvtimme bort.
Alla tre spanar i dörren. Lasaros blir trött, lägger sig. Systrarna spanar först ivrigt. Sedan osäkert. De försöker trösta Lasaros: “Håll ut, Jesus kommer snart”. Men Jesus kommer inte. Inte den dagen och inte nästa. Han är en halvtimme bort när Lasaros tar det andetag som blir hans sista. Inte ens till begravningen dyker Jesus upp. Jesus höll inte Lasaros hand när han dog. Jesus höll inte armarna om systrarna under begravningen. Systrarna skäms när gästerna frågar varför Jesus inte är hos dem i sorgen. Fyra dagar kommer och går innan Jesus dyker upp. Fyra dagar! Då är allt ändå försent.
Bibelordet är hjärtskärande. Bönerna verkar studsa tillbaka ohörda. Tilliten mosas. När Jesus till sist kommer rusar Marta ut. Hon hejar inte. Istället vräker hon ur sig anklagelsen: “Herre om du varit här hade min bror inte dött!”
Kanske är frågan din, smärtan din: Jesus, bryr du dig inte? Varför gör du inget?
Kanske är du där i dag. Kanske är frågan din, smärtan din: Jesus, bryr du dig inte? Varför gör du inget? Om du varit här hade den jag älskar inte dött. Då hade min relation inte gått sönder. Då hade… Hör du ens Ukrainas desperata böner? Jesus, var håller du hus? Kan du inte hjälpa - eller vill du inte?
Vi är inte ensamma. Våra röster ryms i den kör av gudsmänniskor som ropar: Var är du Gud? Vi ropar medexempelvis Job, kung David och Marta. På korset snyftade Guds egen son: “Min Gud, varför har du övergivit mig?”
Livet kan vara ohyggligt orättvist. Sorgen kan suga ut all livslust. Vi lever i glappet mellan syndafallet och Jesu återkomst. I det glappet lever och dör vi. I det glappet är Jesus oss närmre än vi anar.
[ Detta läser vi för att få hopp och tröst ]
Tro är att försonas med vad Jesus lovat och inte lovat. Han har aldrig lovat att alla sjuka ska bli friska på jorden. Inte att alla våra jordiska drömmar ska besannas. Jesu löfte är att till slut ska allt bli väl. Några helas redan på jorden. Andra av oss får vänta tills i himlen. Vi ska alla helas. Var inte rädd. Långt mer kan helas än vad du tror.
Som ett besviket barn får vi kasta oss i Guds famn. Vi får släppa fram besvikelsens tårar. Vi får sparka, sprattla och sedan landa i gudsfamnen. I famnen på Honom som gråter med dig och tröstar likt den som väntar tills gråten gått åt.
En dag ska Jesus torka alla dina tårar. Hans näsduk är stort som ett lakan. Den räcker till. I ditt öra viskar Jesus: “Du är mitt älskade barn. Jag ger dig evigt liv och ingenting kan rycka de mina ur min hand” (Joh. 10: 28).
Lyssna på Veckans bibelkrönika
---
Heliga Trefaldighets dag eller missionsdagen - Tema: Gud - Fader, Son och Ande
Gammaltestamentliga texten: 1 Moseboken 18:1-8
Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen. Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. “Herre”, sade han, “visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare. Låt mig hämta lite vatten så att ni får tvätta av era fötter. Sedan kan ni lägga er och vila under ett träd, så tar jag fram lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter — nu när ni ändå har kommit vägen förbi.” De svarade: “Ja, gör det!” Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: “Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och baka bröd.” Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjänare, som skyndade sig att anrätta den. Han tog tjockmjölk och sötmjölk och kalven som han låtit anrätta och satte fram åt dem. Själv stod han bredvid dem under trädet medan de åt.
Episteltext: Apostlagärningarna 4:5-12
Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem. Översteprästen Hannas var där liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. De lät föra fram apostlarna och frågade dem: “Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?” Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: “Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är ‘stenen som föraktades av’ er ‘husbyggare men blev till en hörnsten’. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.”
Evangelium: Johannesevangeliet 11:18-27
Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: “Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.” Jesus sade: “Din bror kommer att uppstå.” Marta svarade: “Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.” Då sade Jesus till henne: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Hon svarade: “Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”
Psaltaren: Psalm 113:1-6
Halleluja! Lovat vare Herrens namn nu och för evigt! Från öster till västerskall Herrens namn bli prisat. Herren är upphöjd över alla folk, högre än himlen når hans härlighet. Vem är som Herren, vår Gud, han som tronar så högt, han som ser så djupt ner —vem i himlen, vem på jorden?
---
