En gång bedömd, för evigt stämplad. Lärjungen Tomas är inget undantag. Inte en endaste gång i Bibeln kallas Tomas för “Tvivlaren”, men det är så vi stämplat honom. Tomas Tvivlaren. Tänk så fel vi haft och hur den felstämplingen fått oss att tro att tvivel skulle vara trons motsats. Tomas Tvillingen. En svårimponerad rebell, en lärjunge i första ledet. Guld i mänsklighetens dammiga säck.
Inlåsta lärjungar, men Tomas var inte med första vändan när Jesus traskade genom murblock och puts. När Guds frid andades över dem från andra sidan graven. Uppståndelsens liv och Helig Ande. Veckan därpå är Tomas där. Han har lagt alla ägg i samma korg, en äggkorg inte korsets hammarslag kunnat slå sönder, som inte en flera ton tung gravsten kunnat krossa. Trons sköra, trotsiga korg. Det får bära eller brista för Tomas är trött på det trista halvfabrikat livet blivit efter påskhelgens antiklimax.
Jesus kliver in hos de av rädsla inlåsta. En andra gång, med syre från en annan verklighet och säger: “Frid vara med er!” och viskar lite förvånat: “Är ni kvar här än?”.
Frid. Hebreiskans Shalom. Grekiskans Eirene. Det är fred, befrielse från krigets raseri och kaos inom oss och omkring oss. Harmoni och frid i relationer, mellanmänskliga och med Gud. Försoning och helhet. Trygghet, en frid som övergår allt förstånd. Alla väsentliga delar på rätt plats, ett urverk som har alla kugghjul i ordning och tiden går rätt. Liv i rätt tempo, hållbara pulsslag. När allt är som det är tänkt att vara. Jesus säger inte hej till Tomas och de andra, Jesus säger frid. Han svänger sig inte bara med en devalverad frikyrklig hälsningsfras, han kommer med frid.
Jag som läst sista sidan av boken tvivlar ändå ibland. Bär det och hur ska uppståndelselivet lyckas ta över min vanlighet och fallenhet för trolöshet mot Jesus?
Tomas är din och min tvillingbror och vi blir halva om inte hans beslutsamhet blir vår. Hans heliga otålighet, hans forcerande uppriktighet och längtan efter att känna det osynliga. Jag behöver min tvilling Tomas och hans “Om jag inte får se”-attityd. Ärliga tvivel är inget fult problem, rädda låsta rum är inget hinder för tron.
På andra sidan påskhelgen har hämnd ingen rösträtt, oförlåtelse inget mandat och syndens förslavande bojor har bytts mot frihet, ändå sitter lärjungarna inlåsta. Jesus Kristus är Guds gåva till en värld som har allt, men inte frid. Som prisar öppenhet, men är instängd av rädslor. Tomas faller ner och gör en av Bibelns starkaste Jesusbekännelser. Tillsammans med honom lägger jag alla ägg jag har i trons sköra korg och säger till Jesus: Min Herre, min Gud! Inget kan få rostiga, rädda lås i tunga dörrar att börja rassla som de orden.
Lyssna på podcasten Veckans bibelkrönika
---
Gammaltestamentliga texten: Sakarja 8:6-8
Så säger Herren Sebaot: Om de som är kvar av folket tror att detta är omöjligt i kommande dagar, är det därför omöjligt för mig? frågar Herren Sebaot. Så säger Herren Sebaot: Jag skall rädda mitt folk ut ur österns länder och västerns. Jag skall hämta dem hit och låta dem bo i Jerusalem. De skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud i trohet och rättfärdighet.
Episteltext: Första Petrusbrevet 1:3-9
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, till ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen. Ty Guds makt beskyddar er genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den sista tiden. Därför kan ni jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå prövningar av olika slag, för att det som är äkta i er tro — och detta är långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld — skall ge pris, härlighet och ära när Jesus Kristus uppenbaras. Ni har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje då ni nu står nära målet för er tro: era själars räddning.
Evangelium: Johannesevangeliet 20:24-31
En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med när Jesus kom. De andra lärjungarna sade nu till honom: “Vi har sett Herren”, men han sade: “Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida tror jag det inte.” En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: “Frid åt er alla.” Därefter sade han till Tomas: “Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” Då svarade Tomas: “Min Herre och min Gud.”
Jesus sade till honom: “Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.” Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.
Psaltaren: Psalm 145:1-7
En lovsång av David. Jag sjunger om din storhet, Gud, min konung, nu och för evigt prisar jag ditt namn. Dag efter dag vill jag prisa dig, nu och för evigt sjunga ditt lov. Stor är Herren, högt är han prisad, ingen kan fatta hans storhet. Släkte efter släkte skall hylla dina verk och vittna om dina väldiga gärningar. De skall tala om din härlighet, ditt höga majestät, och de under som du gör vill jag besjunga. De skall prisa din fruktansvärda makt, och din storhet vill jag förkunna. De skall ropa ut din stora godhet och jubla över din trofasthet.
---
[ Tomas Sjödin: Jag har alltid känt igen mig i Tomas Tvivlaren ]
