Julevangeliet är väldigt svårt att lyssna till utan att sluta höra vad som sägs. Det är så bekant och genomläst att orden riskerar bli platta, formuleringarna bomullsmjuka och scenerna som beskrivs är så vana för oss att inget förvånar längre.
Det är det trygga med julevangeliet. Man vet vad man får. Man får en resa till en skattskrivning, en plötslig förlossning, förvånade kreatur, ännu mer förvånade herdar och visa män med stora ord och feta gåvor. God jul och Kalle Anka och hans vänner på det.
Det är också det förvånande med julevangeliet. Man kan inte förstå vad man får. Att Gud sänder sin son till oss och på ett sätt som ingen människa hade kunnat planera och definitivt inte kommit undan med. Det är så osannolikt att det måste ha hänt. God jul och mandel i gröten på det.
När jag för femitelfte gången läser igenom julevangeliet fastnar jag på en mening som i texten kommer snävt efter förvärkar och krystvärkar. “…det fanns inte plats för dem…”. Och så gör evangeliet vad det ska, det tar sig igenom det invanda och sönderlästa, det börjar lysa starkare än elbesparande LED-lampor i ljusstakar och utegranar.
Var lägger man Jesus när ens tankevärld mer är en roterande torktumlare än en vilsam fårskinnsfäll?
Det fanns inte plats då och det finns ofta inte plats nu för Jesus. Det är så trångt i almanackan att Jesus får ställa sig på kö tills det lugnar ner sig. Det är tillräckligt med deadlines och uppgifter på jobbet för att Jesus ska rymmas någonstans. Det är fullt i garaget, garderoberna, på minneskorten, i kylskåpen, träningsväskorna och resväskorna. För att inte tala om alla mentala rum som är överbelamrade. Planeringarna och strategierna, oron och funderingarna. Var lägger man Jesus när ens tankevärld mer är en roterande torktumlare än en vilsam fårskinnsfäll?
Det fanns inte plats för Jesus när han kom. Men ändå kom han. Ett barn blev oss fött, en son blev oss given. Och det är klart. Är Jesus bara en sak till som ska röras ner i vår soppa, ytterligare en bokning i kalendern, en sak till att få plats med? Vem orkar det? Det är inte mycket till julevangelium.
Men om Jesus inte är en sak till, utan själva Saken, då står mer på spel än ännu ett julspel. Julevangeliet är upptakten till det enda sant hållbara levande liv som vi kan inbjudas till.
Gör portarna höga och dörrarna vida. Upplåt vart hemligt rum. Gör dig redo att ta emot Jesus. För oavsett om vi har plats för Jesus eller inte så borstade Josef djurmat ur krubban och bäddade med nytt hö. Sådant är Guds rike. Ostoppbart. Jesus kommer till oss. Inte för att klämma in sig i vår kalender, men för att helt sätta agendan. Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste.
[ Podd som erbjuder fem minuters andlig vägledning om dagen ]
---
Juldagens bibeltexter - Tema: Jesu födelse
Gammaltestamentliga texten: Jesaja 9:2-7
Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets landstrålar ljuset fram. Du låter jublet stiga, du gör glädjen stor. De gläds inför dig som man gläds vid skörden, som man jublar när bytet fördelas. Oket som tyngde dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska bryter du sönder, som den dag då Midjan besegrades. Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, allt detta skall brännas, förtäras av eld.
Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gränsför Davids tron och hans rike. Det skall befästas och hållas vid makt med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Herren Sebaots lidelseskall göra detta.
Episteltext: Hebreerbrevet 1:1-3
Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom. Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden.
Evangelium: Lukasevangeliet 2:1-20
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: “Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”
Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: “Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
Psaltaren: Psalm 72:1-7
Av Salomo. Gud, ge kungen dina lagar, kungasonen din rättvisa ordning, så att han rättrådigt dömer ditt folk och låter dina betryckta få sin rätt. Låt berg och höjder bära fredens frukter åt folket genom rättfärdighet. Må han värna de armas rätt, rädda de fattiga, krossa förtryckaren. Låt honom leva så länge solen finns och månen lyser, släkte efter släkte. Han skall komma som regn över grödan, ett stilla regn som vattnar jorden. Låt rättvisa grönska i alla hans dagar och fred och välgång råda, tills ingen måne lyser mer.
---
