”Det är en klyscha att alla som varit i rymden blir troende”

Åtta minuter när allt skakar, sedan blir det tyst och då utbryter jublet. Så beskriver Christer Fuglesang hur det känns att åka ut i rymden. Podden Dagens människa har mött Sveriges förste astronaut. För honom är det en naturlig drivkraft att utforska livet bortanför vår planet. I framtiden tror han att människor kommer att bo på Mars.

Det har gått femton år sedan Christer Fuglesang senast klev in i en rymdfarkost för att åka ut i rymden som astronaut. I dag har han lagt av sig rymddräkten och kommer emot oss i blå pikétröja. Numera består hans vardag, som professor i rymdfart vid Kungliga tekniska högskolan, i att ansvara för högskolans rymdcenter. Där möter han studenter som drömmer om att liksom han en dag få åka ut i rymden. Oddsen för att det ska hända är inte så goda, enligt Christer Fuglesang.

– Chansen för den som vill åka ut i rymden i dag är kanske en på ett tusen. Men det blir bättre. Rymdfärder blir billigare och billigare, mycket tack vara Elon Musk och hans företag SpaceX.

Länge var Christer Fuglesang den ende svensk som varit i rymden, men sedan början av 2024 delar han upplevelsen med Marcus Wandt. Dessutom finns svenskamerikanskan Jessica Meir som deltog i en expedition mellan 2019 och 2020.

– Jag ser det inte som konkurrens, det är ett fantastiskt samarbete. Senare i dag ska vi göra ett event tillsammans, säger Christer Fuglesang.

Ingen barndomsdröm

Att resa ut i rymden var inget som Christer Fuglesang drömde om som barn, men i efterhand har andra påmint honom om att han faktiskt pratade om det redan då.

– Men det var först när jag doktorerade i rymdvetenskap som jag på ett seriöst sätt började tänka att det vore häftigt.

När han sedan tipsades om en annons om att det eftersöktes nya astronauter bestämde han sig för att försöka.

– Jag sökte och det tog två år innan jag fick jobbet.

Att bli antagen som astronaut för en rymdorganisation innebär inte att man får åka ut med en gång.

– Det som händer är att man påbörjar en grundutbildning som gör en redo för att sedan bli utnämnd för en flygning.

Framflyttad flera år

För Fuglesangs del blev den första rymdturen framflyttad flera år efter olyckan med Nasas rymdfärja Columbia år 2003, då sju personer omkom. Det som skedde var dock inget som fick Christer Fuglesang att ändra sig.

– Flyger du? Vet du om att det händer flygolyckor? undrar han och låter lite kaxig.

Visst, medger Christer Fuglesang när vi protesterar lite mot argumentationen, är riskerna vid en rymdtur betydligt större än vid en vanlig flygresa.

– Men man bedömer risken mot vinsten. Och vinsten var så väldigt givande. Att få den här möjligheten var värt det, så jag var beredd att ta den. Min familj protesterade inte heller.

Den 10 december 2006 var det dags. Christer Fuglesang sköts upp på sin första rymdresa från Cape Carneval i Florida.

Hur känns det att åka ut i rymden?

– Det är pirrigt. En blandning av förväntan och medvetenhet om att uppskjutet är den mest riskfyllda delen av resan. De första åtta minuterna är skakiga, både psykiskt och rent fysiskt. Men efter åtta minuter är man uppe i rymden. Då stannar motorerna och allt är plötsligt tyngdlöshet och tystnad. Då utbryter jublet.

---

Mer i podden – Hör Christer Fuglesang om:

• Om skillnaden för människan mellan att åka till Mars och månen.
• Om vad vi kan lära oss av mänskligt samarbete i rymden.
• Om vilka saker som Fuglesang tror att vi skulle kunna producera i rymden.

---

Inget gudsmöte

Genom historien har flera amerikanska astronauter vittnat om andliga upplevelser under sina rymdfärder. När James Irwin landsteg på månen 1971 beskrev han en stark känsla av gudsnärvaro. När han sedan återvände till jorden lät han genast döpa sig. Christer Fuglesang upplevde aldrig något sådant under sina två resor ut i rymden.

– Det var en fantastisk känsla. Jorden är otroligt vacker från rymden. Men för mig var det aldrig något religiöst. Det är en klyscha att alla som varit i rymden blir troende.

Inom 150–200 år tror jag att vi kommer se bosättningar på Mars.

—  Christer Fuglesang, astronaut

Christer Fuglesang menar att de amerikanska astronauter som uttryckt att de haft andliga upplevelser varit präglade av sin egen kristna kultur.

– Du hör aldrig några ryssar säga att de har sett Gud där uppe. Det här är något vi astronauter pratar om ibland. Folks förväntningar på att vi borde ha större tankar om tro.

[ Skånska präster tror liv i rymden förändrar kristna tron ]

Hur har du det med Gud i dag?

Christer Fuglesang skrattar till:

– Vilket Gud? undrar han med ett retsamt leende.

Nej, de två rymdresorna som Christer Fuglesang gjort har inte förändrat hans inställning till tro. I hela sitt vuxna liv har han kallat sig ateist. Den passion han har för att utforska rymden är grundad i den mänskliga drivkraften till ständig utveckling, säger han.

– Vi människor har alltid velat komma längre, och undersöka vad som finns på andra ställen. Om man inte går framåt så kommer man så småningom att stagnera och gå bakåt.

Bygga vidare på rymdstationen

Syftet med Christer Fuglesangs två rymdresor har varit att, tillsammans med andra astronauter och forskare från hela världen, bygga vidare på den rymdstation som nu varit bemannad i 24 år.

– Normalt sett är det sju personer som bor där hela tiden och en sak man fokuserar på är hur vi i framtiden ska kunna producera saker som skulle vara lättare att framställa i tyngdlöshet. Mediciner är lovande, och vi kan också se möjligheter för att odla organ som är svåra att göra på jorden.

Men Christer Fuglesangs tankar om rymdens roll i människans framtid är större än så.

– Mer visionärt ser jag framför mig hur vi lär oss att bo på andra himlakroppar. Vi kommer att bo på månen lite först, men Mars har mycket mer att ge. Elon Musk vill skynda på den här utvecklingen, han vill att det ska ske under hans livstid. Jag tror att det kommer att gå långsammare. Men inom 150–200 år tror jag att vi kommer se bosättningar på Mars.

[ Hör hela poddintervjun med Christer Fuglesang här ]

Är det verkligen en sund vision att vi ska flytta till Mars?

– Ja, varför inte? Det är inte så att nu måste alla flytta, utan vi skapar en ny möjlighet för dem som vill. Det finns garanterat många som är beredda att försöka sig på något helt nytt och spännande. Och ju fler möjligheter mänskligheten har desto bättre är det.

---

Fakta: Christer Fuglesang

• Ålder: 67 år.
• Familj: Hustrun Elisabeth, tre barn.
• Yrke: Professor i rymdfart, föreståndare för Kungliga Tekniska Högskolans rymdcenter.
• Mest känd för: Sina två rymdfärder: En 2006 och en 2009. Totalt har han varit 26 dygn, 17 timmar och 54 minuter i rymden.

---

På grund av klimathotet

En av anledningarna till att människan i dag, mer än någonsin, behöver utforska möjligheterna med rymden är det stora klimathot som vår egen planet står under, menar Christer Fuglesang.

– Jag hoppas verkligheten inte att det ska hända något drastiskt på grund av klimatet, men om det skulle bli riktigt illa kan bosättningar på andra planeter bli vår chans att åtminstone överleva som art.

Sedan presenterar astronauten ännu en idé som, för den som inte är insatt, låter som en fantasi. Christer Fuglesang menar att det skulle vara möjligt att mildra uppvärmningen av jorden genom att skicka upp parasoller i rymden som dämpar solljuset mot vår planet.

– Att skugga en procent av solljuset skulle givetvis innebära enorma kostnader, men det skulle ändå bara motsvara en procent av kostnaderna för konsekvenserna av en fortsatt temperaturökning.

Att ta del av Christer Fuglesangs idéer är omtumlande. Kanske, undrar vi, måste man vara en erkänd astronaut för att kunna föreslå sådant som parasoller i rymden.

– Det är sant, fast om man tittar i litteraturen är jag inte den förste att föreslå det. Men det är svårt att få pengar för det här. Jag är lite av en filantrop som tycker att det är värt att satsa på.