Fjällprästen om hopp: Plötsligt kommer den där strimman av ljus

Med snöklädda berg och fjälltjärnar som fond får vi i boken Kallbaderskan bland fjällen följa med på en resa kantad av sorg, uppbrott och spirande drömmar. Författaren Karin Härjegård arbetar som fjällpräst i Åre, men är just nu tjänstledig för att skriva fler böcker.

– Det är fantastiskt att få ägna sig helt åt skrivandet, säger hon.

Karin Härjegård hade inte en tanke på att skriva en hel serie när hon 2021 påbörjade berättelsen om den medelålders läraren Helena som hade hamnat i en livskris. Det bara kom.

Fast egentligen började det med Sonja – en egensinnig, pensionerad lärarinna med en liten röd timmerstuga i fjällen.

– Jag hade skrivit tre historiska romaner och tyckte att det vore skönt att skriva något annat nästa gång. Jag gillar verkligen det här med research men ville gärna få skriva något som enbart är sprunget ur min fantasi. Jag bestämde mig för att öppna mig för det och helt enkelt se vad som hände. Och då kom Sonja! berättar Karin Härjegård.

Stort arbetsområde

Sedan 12 år tillbaka bor hon i Duved i Jämtland och har arbetat som präst i Svenska kyrkan i Åre lika länge. Som fjällpräst rör sig Karin i ett geografiskt stort område och träffar såväl bofasta som turister. Hon älskar sitt yrke som innebär många möten med människor och väldigt varierande arbetsuppgifter.

Under några års tid arbetade hon halvtid som präst och halvtid som författare. En perfekt lösning för Karin som ända sedan hon var liten drömt om att bli präst och författare.

Hennes skrivande fick en rejäl puff framåt när hon 2022 vann tävlingen Årets feelgood och 2023 kammade hem första priset i kategorin Feelgood i Storytel Awards. Med allt fler idéer och manus på gång blev det till slut svårt att hinna kombinera de båda sysselsättningarna. Karin ansökte därför om tjänstledighet och skriver just nu på heltid.

– Det känns väldigt bra. Jag trivs otroligt bra som präst men det är skönt att få fokusera enbart på en sak.

Den här hösten är hon i färd med att avsluta den fjärde delen i serien om kallbaderskan Helena. Boken har fått titeln Dottern och vårfloden och kommer ut i mars 2025. Den kan läsas fristående men hänger ändå samman med Kallbaderskan bland fjällen där den fiktiva personen Helena spelar huvudrollen. Böckerna utspelar sig i västra Härjedalen, bland välkända orter som Tänndalen, Fjällnäs och Funäsdalen.

När Karin Härjegård började skriva Kallbaderskan bland fjällen (Printz Publishing) var det karaktären Sonja som först dök upp.

– Det blev ganska fort tydligt att hon bodde i en timmerstuga i Västra Härjedalen. Jag är själv uppvuxen i Härjedalen så på det sättet ligger platsen nära mitt hjärta.

Ganska snart insåg hon att Sonja trots allt inte var huvudpersonen i den här berättelsen. Istället trädde karaktären av Helena fram – en medelålders kvinna som blivit sviken av sin man och befinner sig i en djup kris. Makens otrohet får henne att ifrågasätta hela sitt liv och hon behöver komma bort för att få ro att fundera över framtiden. Karin bestämde sig för att låta de båda kvinnornas vägar mötas.

[ Storstadsliv i Malmö eller fjällmiljö i Åre - så påverkar omgivningen bibelskolan ]

Likheter med huvudkaraktären

Likt författaren Karin Härjegård är bokens huvudperson mitt i livet med ett krävande yrke.

I boken får vi följa Helenas tankar kring jobb, stress, trassliga relationer med föräldrar och svärföräldrar och pusslet med att få vardagen att gå ihop. Tunga ämnen som otrohet och dödsfall och svårigheten att leva upp till andra människors förväntningar berörs.

Hur mycket av dig och ditt eget liv återfinns i karaktären Helena?

– Det finns säkert delar av mig i henne eftersom hon kom till mig så starkt. Hon står mig väldigt nära. Vi har ju följts åt genom tre böcker och i ytterligare ett manus som snart är en färdig bok. Jag lär känna henne alltmer. Men kriserna hon går igenom är hennes och inte mina, betonar Karin Härjegård.

– Däremot delar jag hennes längtan efter att våga leva i sanning. Det är tankar jag burit på sedan jag var mycket ung. Den där insikten om att livet är ändligt, att vi fått det som en gåva och att försöka göra det bästa av det. Jag tror att det finns en anledning, eller många anledningar, till att just vi finns som människor på jorden. Att vi fått våra förmågor och våra personligheter för att det är tänkt att vi ska använda dem och vara de vi är.

Kvinnorna i böckerna är i olika åldrar och lever i olika tider, men vågar alla gå sin egen väg.

– Genom alla böcker löper som en röd tråd frågorna om vem jag är och hur jag ska leva mitt liv. De personer jag skriver om har på olika sätt upplevt att deras liv har gått sönder, att cirklarna har rubbats. De har blivit sårade och behöver komma fram till hur de ska gå vidare. Ett genomgående tema i böckerna, också i den fjärde som jag skriver på nu, är att våga leva i sanning och att hitta sin egen livsväg, säger hon.

Biblisk vishet finns med

Den uppmärksamma läsaren noterar att det ibland dyker upp bibelord och andra kristna referenser.

– Jag tycker att det är så fint att jag kan få spränga in bibelord och psalmverser i mina böcker. Det finns så mycket vishet i Bibeln som människor i allmänhet inte får del av. Det känns jättebra att jag kan få väva in det i en feelgoodroman år 2024.

Även kallbaden som förekommer i boken har en djupare innebörd, berättar Karin Härjegård.

– En av bokens nyckelscener är när Helena klarar av sitt första kallbad. Hon gör några försök men fixar det inte – det är ju tufft att bada kallt. Men så gör hon det ändå, i en fjälltjärn när det är höst, då det är riktigt kallt. Att bestämma sig – att övervinna sina rädslor och sitt motstånd och kliva ner i det där mörka vattnet, ner i det svåra – gör någonting med henne. Det är en metafor för dopet.

Efter 24 år som präst har Karin mött mängder av människor i både glädje och sorg. Hon konstaterar att hon har samlat på sig mycket stoff men betonar att hon aldrig skulle använda någon specifik händelse hon hört om i sitt skrivande. Som präst har hon absolut tystnadsplikt.

– Berättelserna som kommer till mig är nog en summa av sådant jag själv har varit med om eller hört andra vara med om, i kombination med sådant jag har snappat upp i studier i psykologi, själavård och beteendevetenskap. Varför det blev just de här historierna har jag faktiskt inget svar på. De kommer till mig och jag skriver dem. Det är så det fungerar för mig.

Finns det något särskilt som du vill förmedla till dina läsare?

– Livet är ständigt i förändring. Det går att hitta nya möjligheter, även när det verkar helt kört. Det kan låta jätteklyschigt, men det är så. Och därför är det något jag gärna förmedlar, oavsett om det är genom mina böcker eller när jag predikar. Det är väl det där hoppet jag kommer tillbaka till. Plötsligt kommer den där strimman av ljus som man inte trodde att man skulle få se. Och så föds något nytt.

[ Barndomens prästgårdsmiljö blev fonden för Kristina Appelqvists nya spänningsroman ]

---

Fakta: Karin Härjegård

• Ålder: 52 år.
• Bor: I Duved, nära Åre.
• Familj: Maken Leif, 52, dottern Ida-Maja, 19, samt hunden Gillis.
• Gör: Är fjällpräst i Svenska kyrkan i Åre och författare.
• Intressen: Friluftsliv i alla former, under alla årstider. Musik är ett annat stort intresse, liksom bokläsning och att skriva böcker, poesi och sångtexter.
• Inspireras av: Naturen.
• Böcker i urval: Drottningen af Åre (2017), Det har kommit ett brev (2019), Kallbaderskan bland fjällen (2022, Printz Publishing), Sömmerskan och friheten (2023), Pianisten vid fjällsjön (2024).
• Karin om skrivandet: “Jag går upp tidigt och börjar skriva direkt – det är min superkraft. Sedan skriver jag i 45 minuter och pausar när en klocka ringer. Jag tar en kort paus och skriver sedan i 45 minuter till. Sedan tar jag kanske en promenad med hunden och skriver i 45 minuter till. Så där håller jag på fram till eftermiddagen. En längre promenad eller en tur på skidor ingår alltid i mina dagar. Jag skriver ständigt, inte bara i rollen som författare. Jag har alltid en reflektionsbok nära till hands som jag skriver i. Det är en hjälp att komma åt mina egna tankar.”

---